- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
67

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 67 —
— Vi skulle då aldrig mer skiljas.
— Vi skulle lefva i ett rus af kärlek.
— Få se, om bror Erik då också skulle kunna neka
stallmästaren köra för prinsessan.
— Den inställda slädfärden tyckes mera än något an-
nat förbittra min vackra herskarinna.
— Åh, jag skälfver af vrede, då jag tänker derpå.
— Värre missräkningar inträffa dock i lifvet.
— Kanske. Men låtom oss ej tala om missräkningar
nu. Må vi i stället njuta af vår kärlek, medan vi ega hvar-
andra.
— Ack ja, Cecilia, svarade grefven och fattade en af
hennes små händer, hvilken han förde till sina läpper samt
tryckte på densamma upprepade gånger glödande kyssar.
— Lilla hand, sade han, hvad du är lätt och mjuk,
men hur mäktig är du dock icke. Knappt något på jorden
har en sådan makt som qvinnohanden.
Han förde åter läpparna mot hennes fingrar, samt fort-
for, under det att han lekte med hennes hand:
— Det behöfs blott en vink af en sådan här liten tin-
gest för att få jordens herskare, hvilka dock stundom mera
likna afgudar än människor, att böja knä.
— Du öfverdrifver, Johan, sade prinsessan smekande
och lät sin andra hand fara öfver hans lockar.
— Nej, Cecilia, jag öfverdrifver inte. Qvinnans hand
kan skapa hjeltar, lika väl som den kan störta troner.
— Åh!
— Från den arma, som vrider sig i smärta på plågans
läger, kan en qvinnas hand torka tåren, som pressas fram
ur hans ögon.
— En härlig lott, Johan.
— Ännu mera: Från ett sorgset bröst kan den lilla
handen smeka bort sorgen — ja, verkligen smeka bort den-
samma.
— Du talar så skönt, Johan.
— Jag talar sannt, derför talar jag skönt, ty sannin-
gen är skön till sin natur, lika skön som qvinnohanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free