- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
68

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 68 —
är mjuk och allsmäktig. - Vid hemmets härd, hvad är ej
qvinnohanden der? — Man kunde saga allt; ty der flatar
den kring man och barn trefnadens ljufva kransar af fri-
dens helga palmblad till ett fängsel, hvilket fångarne val-
signa och aldrig söka att bryta söndei.
— O, min Johan!
— Det är ej heller för ro skull som målare, tonkonst-
närer och diktare täfla om att prisa den lilla qvinnohanden,
den ljufva allmakt, som jag nu vill tillbedja. .
Åter förde han handen passioneradt till sina läppar.
__ Prisa inte handen, Johan, sade prinsessan mildt och
drog sin hand tillbaka.
— Hvarför skulle jag inte göra det?
- Handen är ju blott en simpel sven i hjertats tjenst,
intet något annat — dess lifsven kanske.
— Välan, må då den trogne lifsvennen bära min hyll-
ning till ditt hjerta, älskade Cecilia. Jag tänker, att ett på-
litligare bud inte kan finnas.
_ Pålitligt? Ja, det är rätt; men den pålitligaste Re-
nare kan ofta nog pladdra mycket beröm, som dess herr-
skarinna inte törs lyssna till.
- Ack, tro ett bud, jag skickar ditt hjerta med dm
hand, utropade grefven och grep åter fatt om handen, livil-
ken han kysste åDyo.
— Jag vill tro det och jag är lycklig öfver att få tro
ditt budskap, min Johan. —• Men om handen ar en aldrig
så trogen budbärare till bjertat, så kan dock hjertat ha
många önskningar, hvilka hon ej vågar anförtro handen,
emedan denna ej har rätt att bära fram dem.
— Ack, min älskade, den, som eger hjertat, eger af-
ven handen.
— Dock är det derför inte sagdt, att den som eger
handen äfven har fått hjertat.
— Nej, det är sant, min Cecilia. Men skulle man
ega hjertat utan att ega handen — ja, tyranniet kan åstad-
komma sådant — så är man dock rik, ty hjertat är det
ädlaste i menniskans bröst. Men den som eger handen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free