Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 —
tärar i brudkronan. Han älskar sina barn så ömt, den
gamle kungen. — Och så kommo vi hit och här hade min
far befallt, att ett lysande gästabud skulle hållas, det sista,,
innan jag skildes från mina syskon. — Allt gick väl och
allt har varit gladt och muntert. Mötet med zigenarföljet
var nog ett dåligt omen och zigenardrottningens dystra spå-
dom verkade illa på sinnena. Men man glömde den för
festens brus. Nu ljuder åter i mina öron med en förfä-
rande klang hennes ord: »Mycken höghet, mycket elände,,
sorg, sorg, sorg.»
— Dyster var i sanning den spådomen, sade narren.
— Och nu har den slagit in. Här har varit mycken
höghet. Sveriges ädlaste ätter ha varit samlade kring oss
i festlighet och glädje, — Nu har eländet kommit, det djupa,,
gräsliga eländet. Och, Chicot, min yngsta syster, rosen i
Vasaskölden, som min far pläga kalla henne, har älskat
min gemåls yngre bror. Hvilket praktfullt par det skulle
ha blifvit af dessa båda unga menniskor! De ha varit oför-
sigtiga — men jag känner här i mitt hjerta, att de éj va-
rit brottsliga. — Min äldste bror störtar in till dem under
nattens stillhet, väcker upp hela slottet och söker öfva blods-
dåd, hvilket dock hindras, men han kastar konungadottern
— sin egen syster — och den unge, förnäme grefven i fän-
gelse samt utbasunar för hela verlden den lögnen — ja, den
lögnen, säger jag — att hans och min syster är en —
en — — —
— Säg inte ut ordet, Eders furstlige nåde, afbröt narren..
— Och nu, nu, fortfor prinsessan, nu får icke jag tala
vid min bror. Han är rädd för ett förmildrande ord, han
är rädd för, att han skall söka godtgöra sin våldsamma och
skändliga handling ; men han tänker inte på, hur hans eget
rykte lider af denna våldsamhet, han tänker lika litet på,
hur sorgen skall böja vår gamle faders gråa hufvud. O,,
hvad jag är olycklig!
— Nådigaste furstinna!
— Hjelp mig, Chicot!
— Hvad önskar Eders furstliga nåde, att jag skall göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>