Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 96 —
— Hu I
I Utan betänkande gick jag ned, dragande stenskifvan
efter mig i men jag satte en träkloss emellan den och golf-
,et så att den inte slöt till fullständigt. En fackla hade jag
med mig, hvilken jag tände och sa började jag mm van
dring i underjorden.
— Milde Gud, att du vågade.
- Gången var väl bevarad och dertill hog, Eders
furstliga nåde. Jag gick den framåt.
— Hvart ledde den? . ,,
- Långt hade jag] inte kommit förrän jag fann, att
till denna gång ledde flera andra. — Aha, tankte jag. vung
aöB+.A har varit frikostig på gångar.
TTcm sirp. îap* kan be-
fria prinsessan och grefven.
— Det svindlar för mina ögon. Tala, tala!
_ Jag fortsatte emellertid min väg framåt i den gang,
jag var. Den blef kyligare, ju längre jag gick och mm
fackla började flämta af vindfläktar, som trängde m i
gången.
— Vindfläktar? „ , .
_ Ja ! Utan tvifvel, tänkte jag, leder denna gang ut i
det fria. - Och jag hade rätt i denna förmodan. Inom
kort stod jag vid ett jerngaller, genom hvilket jag sag ut
öfver Vettern.
— Hvilken saga! ,
- Jag visste då, hvad jag ville veta och gick tillbaka
samt förirrade mig i alla möjliga smågångar i hopp om att
finna prinsessans och grefvens hvalf.
— Fann du dem? Fann du dem?
— Ej grefvens, hvad jag tror.
— Men Cecilias, min arma systers?
__ o, min Gud, kanske du räddade henne?
- Nej jag kunde det inte. Dels såg jag intet marke
i muren och dels var prinsessan för upprörd att första mig.
— Arma Cecilia! . ,
— Jag ropade hennes namn. Jag visste, att jag stoa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
