Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 102 —
äfven i samma slott som en annan af hans döttrar nu i en
narrs sällskap ämnade begifva sig ned i en underjordisk
gång för att från densamma bringa sin fångna syster tröst
eller möjligen rädda henne från fångenskapen genom samma
gång.
Prinsessan och narren kommo inom kort till den förut
omtalade luckan utan att ha blifvit sedda af några.
.— Här börjar gången, sade narren.
— Ivan du öppna luckan?
— Ja, den har en särskild tillställning, hvarigenom
den med största lätthet kan svängas om.
— Låtom oss stiga ned då.
— Eders furstliga nåde torde betänka sig. Ännu är
det tid till återgång.
— Mitt beslut står fast. Jag följer dig för min arma
systers skull.
— Må Herren bevara Eders furstliga nådes ingång och
och utgång, sade narren allvarligt.
— Amen, stammade prinsessan.
Derefter lutade Chicot sig ned och ryckte upp luckan.
Det var sannt, hvad han förut hade sagt, att den med
största lätthet kunde öppnas, blott man visste rätta hand-
greppet.
Prinsessan såg trappan, som ledde ned i det mörka
djupet.
— Hu då! sade hon ofrivilligt och ryggade tillbaka.
— Ännu är det tid att vända, sade narren.
— Nej, svarade prinssesan och började att klättra ut-
för den branta trappan.
Narren följde efter och drog igen luckan efter sig.
En isande kyla slog emot dem och det var alldeles
mörkt.
— Gå försigtigt, förmanade narren.
— Blir då trappan aldrig slut, klagade prinsessan.
— Den är lång, svarade narren.
— Har du intet bloss?
— Jo, jag skall slå eld, så snart jag kommer ned från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
