Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^.ln-Æfe1îMâwÆi<îî’#iÎL!
|^a^gat^jaasâ®®j^âaîü
I feai’ÆsjI
cSgggBÎ,(oSgggftf
îoœ^oi
iâvi.Qiyutijvii:aiviiexi^ewﻩ*
—^ïixü^^aptsHu^aiv^tü^-uixii^iytiwu–i
TOLFTE KAPITLET.
Uten Karin.
Motto: Och liten Karin tjente på unge
kungens gård,
Hon lyste som en stjerna bland
alla tärnor små.
*h’a* då berättelsen återknytes ha några år rullat
bort i det oändliga. Den gamle kung Gösta hade
tagit sig mycket djupt af den sorgliga händelsen
i Vadstena och icke minst hade han vredgats på
^hertig Erik, hvilken genom sitt obetänksamma tillväga-
gående hade gjort prinsessan Cecilias och gref Johans
förseelse allmänt bekant.
Mer än en gång erinrade sig den gamla konun-
gen den ångest, han erfor, då han såg sin yngsta dotter
glad som en lärka rida af Tre Kronors borggård med
sin systers brudfölje. Han skulle då gerna ha velat kalla
henne tillbaka; men han ansåg, att såväl en konungs som
en faders ord skulle vara oåterkalleligt och derför lät han
sin dotter rida.
»Herren slår, välsignadt vare Herrans namn», suckade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
