Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ] öT —
lynnet måste ha utlopp. Hon hade ju föröfrigt kommit till
konungen för att beklaga sig öfver Karin Månsdotter, hvil-
ken hon ville ha aflägsnad från sig. Och nu skulle hon
riktigt utgjuta sin galla öfver henne.
Prinsessan hade emellertid blifvit alldeles tyst några
ögonblick, detta för att icke hennes vibrerande stämma
skulle gifva tillkänna vreden, som rasade i hennes inre.
Visserligen visste konungen, att hon var illa deran, men
han skulle tro, att hela hennes ovilja var koncentrerad kring
Karin Månsdotter och icke att hon vredgades så mycket
för den titel, med hvilken hon på sin brors befallning nu
måste tilltala honom och det, ehuru de båda syskonen voro
mellan fyra ögon.
— Hvad vill du säga? frågade konungen, då prinsessan
på detta sätt stod alldeles stum framför honom.
— Ers majestät, svarade hon då, befria mig från Karin
Månsdotter.
— Hvad har du mot henne?
— Hon är en slyna, som inte passar för mitt hof.
— Är hon uppstudsig?
- Nej.
— Är hon bristande i sin tjenst?
— Nej, så frarnt Ers majestät ej sjelf kallar henne ur
den tjenst,-i hvilken Ers majestät sjelf satt henne.
— Då jag kallar henne, är hon inte bristande i sin
tjenst, ty konungens ord och befallning måste lydas i för-
sta rummet.
— Jaså, utropade prinsessan, Ers majestät ämnar göra
Sverige till ett slafrike!
— Hvad säger du, Elisabeth?
— Ers majestät vill göra svenskarne, hvilka af vår
höge fader, glorvördig i åminnelse, mottogo frihetens stora
gåfva, till slafvar.
— Guds död, Elisabeth, välj dina ord!
— Då husbonden inte vidare får befalla öfver sin tje-
— Tysti
nare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>