Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 239 —
— En underlig menniska, inföll junkern, just som de
vände om mot Mälsåker. __
— En ärlig riddersman, som pröfvat på mycket i n -
vet och sett mer än mången. .
— Det tror jag; men underlig förefaller han mig dock
vara.
— Nu hör jag åter detta prassel.
— Ja, jag hör det äfvenjag; det är någon, som kommer.
_ Man borde inte se oss här tillsammans.
— Låtom oss skynda hem.
— Guds fred, mitt unga herrskap, utropade i detsamma
en munter stämma och riddar Rudolf Björnson stod vid
deras sida. — Nå, junker Holger Svanteson ser i dag vida
gladare ut än vid återkomsten från tornermgenl — Jo, ]o!
^_ Holger och jag äro barndomsvänner, riddar Rudolf,
vi äro som bror och syster, svarade jungfru Helena.
— Då är det också alla skäl för junkern att se för-
nöjd ut och jag ger mig pocker på,att junkern vid torne-
ringen om han får en blick ur jungfru Helenas vackra
ögon inte låter lyfta sig ur sadeln, af hvem det vara ma,
tilläde han och skrattade, att det ekade i skogen.
Jungfrun slog ned ögonen och junkern spände sma i
riddarens, der han fick ett svar genom en blick, som talade
om det ädlaste hjerta och den redbaraste tro. Det gjorde
just godt i hans själ att få se denna öppna blick, på
hvilken han inte förut gifvit akt.
Riddaren bar på axeln en präktig räf, som han hade
lagt ned och var på väg hem med sitt jagtbyte. Hans och
de unga älskandes vägar tangerade blott hvarandra för ett
ögonblick och skildes derefter åter åt. Han gick mot
Yaxäng och jungfrun och junkern mot Mälsåker.
De togo vägen tillbaka förbi Silfverkällan, der de åter
stannade ett ögonblick och begåfvo sig sedan direkt hem
till slottet. Men de gingo dit på olika vägar. De ville
ej visa, att de kommo tillsammans från skogen. Detta
var en hemlighet, hvaruti det ej låg något ondt, men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>