Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 282 —
Och inte tjente han så mycket för lön,
— Uti lunden. —
Som för att fröken Gulleborg var honom så skön.
— För den han trolofvat i sin ungdom. —
Och hör du, fröken Gulleborg, hvad jag månd säga dig.
— Uti lunden. —
Lyster dig att fara utaf landet med mig?
— För den han trolofvat i sin ungdom. —
isis
Nu var hon framme vid den lilla öppna plats, der for-
dom vikingaborgen stått.
Hon gick direkt fram till Manfreds sten.
Der växte alldeles invid
stenen några prestkragar. Hon
lutade sig leende ned och
bröt af ett stånd.
— Nu skall jag minsann
se i Holgers hjerta, sade hon
leende, och i detsamma bör-
jade hon att plocka af de
hvita bladen sägande:
— Älskar mig, — älskar
mig inte - älskar mig —
älskar mig inte ■ älskar
mig–––-—
Och så fortsatte hon rundt
om den gula kalken af
blomman. , ,_
När det blott var två hvita kantblommor qvar, tog hon
den första sägande:
— Älskar mig inte. ,
Med ett utrop af glädje ryckte hon derefter bort den
sista kantblomman, utropande under jubel.
— Älskar mig. . . , ,
— Ack ja! Jag vet, att han älskar mig, utbrast hon
och kastade bort återstoden af den sönderplockade blomman.
Jag vet, att han älskar mig, liksom jag älskar honom. Vi
skola blifva ett för menniskor, liksom vi redan aro e oi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
