Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 328 —
Stensson, hvilken vi känna mycket litet, följde då med hit
i hopp om att bli gästfritt bemött, något, hvari vi inga-
lunda brustit. Han red utan mål från Stockholm, beslutet
att rida hit fattades under vägen och intet bud har häri-
från gått till Stockholm, sedan junkern kom hit. Hans
farbroder kan således ingalunda känna, att han borde söka
honom på Mälsåker och han kunde ej heller på något sätt
gissa sig till detsamma nu, ty min familj och hen Sten
Gustafssons känna hvarandra mycket litet.
— Nådig herre, ropade väpnaren, som inte stigit af
sin häst, herr
Sten Gustafsson
hade fått veta —
— Tig, lögna-
re ! utbrast rid-
daren.
— Junker Gu-
staf Stensson
skall — — —
— Junker Gu-
staf Stenssonskall
ofördröjligen
vända tillbaka
till Mälsåker, så
framt han icke
vill utsätta sig för att bli ansedd som en skurk! svarade
riddar Eskil.
— Huru! svarade väpnaren, junkern — — —
— ■ Junkern blir misstänkt för blodsdåd, om han ej
återvänder I
— Min herre, Junker Gustaf är af ädel
— Tig! För mitt bud till junker Gustaf! Och ve ho-
nom, om han begagnat gästfriheten på Mälsåker för att
sänka oss i sorg och tårar.
Väpnaren kastade om sin häst och red bort. Han
började frukta för att längre dröja vid slottet.
■m m «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
