Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 441 —
— Ja, jag hör, hur det stormar. Ovädret tilltar med
hvarje stund.
— Det lät, som om någon tutade utanför vallarne.
— Det är stormen, som låter så.
— Nej, hör du nu igen 1
-— Det är endast ovädret.
— Milde Gud, hvad mitt hjerta klappar.
— Jag skall sjunga för stolts jungfrun?
— Gör det, om du vill, Bolla. — Jag darrar så.
— Stolts jungfrun är dyster till sinnes och derför dar-
rar jungfrun.
— Jag hör bestämdt, att det gifves hornsignal.
— I sådant fall hör nog brovaktaren efter, hvem det
är, som blåser utanför vallarne. — Men det är blott
stormen.
Jungfrun ville tro henne och började åter sitt arbete;
men det ville nu ej gå längre så bra och hon hvilade sig
derför samt stödde ena armbågen mot bågen samt lutade
pannan tankfull i handen, under det att Bolla sjöDg för ■» -
att förskingra hennes sorgsna tankar:
Och riddaren han talte till unga Hillevi:
»Hur länge vill du vänta, om jag bortreser nu?»
— Ibland rosor —
»I femton runda år jag dig vänta må
Och kommer du då inte, så väntar jag ändå.»
— Ibland rosor, —
Och Hillevi hon somnade i riddarens famn,
Hon vakna’ inte opp förr’n i sjunde kungaland.
Ibland rosor. —
Och när hon vakna’ bpp och såg sig omkring,
Hon såg då intet mer än himmel och haf.
— Ibland rosor. —
Hön såg då intet mer än himmel och haf
Och tio granna tärnor, som satte kronan på.
— Ibland rosor. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
