Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 565 —
— Hvad för du för bud? frågade konungen.
— Prokuratorn herr Göran Persson anhåller om före-
träde.
Karin Månsdotter ryste, när hon hörde prokuratorns
namn och konungen blef mörk i hågen ; men han sade dock
till småsvennen:
— För in prokuratorn.
Småsvennen gick och ett ögonblick derefter inträdde
Göran Persson, mörk och dyster som alltid. Han bar ett
dokument i sin ena hand.
— Hvad önskar du, Göran? frågade konungen.
— Ers majestät, svarade prokuratorn djupt bugande,
jag hade hoppats att få frambära mitt vigtiga ärende till
Ers majestät i. enrum.
— Tala, min Karin är mitt andra jagi
— Ers majestät, invände Göran Persson, vigtiga stats-
saker äro ej ting att anförtro åt qvinnor, narrar och —
tiggare, hvilka jag finner nu höra till Ers majestäts upp-
vaktning; troligtvis äro de några af kammartärnans slägt
och vänner.
— Jag befaller dig att välja dina ord, Göran! — Hvad
vill du?
Ers majestät! Befall af nåd, att alla dessa menni-
skor lemna rummet, att jag må kunna till Ers majestät
framföra mitt ärende.
— Jag befaller dig: Tala nu!
Jag tiger! svarade Göran Persson och han bockade
sig åter djupt.
— Jag befaller! utropade konungen.
— Ers majestät, sade då Göran Persson. Minatjenster
synas mig vara Ers majestät obehagliga; må hvem, som
vill, taga mitt embete; jag lägger ner detsamma, hellre än
att jag i dessa personers närvaro talai å embetets kall och
vägnar.
Han närmade sig dörren.
Då sprang konungen upp,
— Stanna! ropade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
