Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 912 —
Jag vill låta min nämnd undersöka hans sak, sade
konungen.
- Ers majestät, utropade herr Eskil, dertill är nu inte
tid. Prokuratorn är redan dömd af det svenska medvetandet.
— Ers majestät, inföll herr Rudolf Björnsson. Konungens
namnd har en gång dömt herr Göran Persson till döden.
Han 1efver nu endast på sin konungs nåd. — Tillgif mig
îerre konung, att jag säger rent ut: En värdigare man än
han ar lätt att finna för den kungliga nådens strålar.
— Den lägsta af Ers majestäts undersåtar skall ej kunna
vara mera skyldig till straff än prokuratorn, sade herr Eskil
iorstensson.
. ~ 1 fördömen honom då för mera än blott tyranni
mina herrar?
— Ja, Ers majestät!
— Hvad läggen I honom då till last?
Tyrannil sade herr Eskil åter.
— Det är sagdt! Vidare?
— Prejeri! sade herr Rudolf.
— Kunnen I det bevisa?
— Ja!
— Vidare!
— Våldtägt! utropade herr Eskil Torstensson.
— Kunnen I bevisa äfven detta?
— Ja, Ers majestät1
— Fortfar I
— Det är väl intet brott, äfven om det är klandervärdt
att vara lömsk.
■— Girighet!
— Lömskhet!
— Detta hör ej till de af lagen straffade brotten, äfven
om det är en moralisk synd.
Hämnd och girighet!
— Konungen började bli svarslös och riddarne Eskil
Torstensson och Rudolf Björnsson fortforo att räkna upp åt-
skilligt, som de lade Göran Persson till last:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
