Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 940 —
- Ack nej, jag förmår så litet.
— Din magt är stor; ty din inagt är kärleken, och kär-
leken är af Gud. Råd mig, Karin 1 Skall jag krossa mina
bröder?
— Nej, nej, Erik! Suddla icke dina händer i bröders
blod.
—1 De skola då störta mig!
Dyre Erik. De bjuda dig två län, guld, penningar
och äkta perlor.
Du vill, att jag skall stiga ned från min faders
tron och aflägga kronan.
— Gode Frik! Fly från det stormuppfyllda fjället till
dalens lugn.
— Karin !
— Då skola vi — vi två — lefva ett ljuft och idyl-
liskt lif. Vi skola njuta af naturen, vi skola göra ett pa-
radis åt oss, under det att vi skola uppfostra våra barn till
fromma och dugliga menniskor samt bereda våra under-
hafvande glädje och frid.
— Mins, att jag är konung, Karin!
— Jag glömmer intet.
Jo, du glömmer att mina bröder äro upprorsmakare,
majestätsförbrytare och att deras kroppar enligt lag och ve-
derlagt bruk borde hissas upp i galgar, eller ock skulle de-
ras hufvud med svärd skiljas från deras axlar, ty så straffas
majestätsförbrytare.
Länge talade konungen och drottningen om hvad som
borde göras.
Drottningen upprullade de vackraste idyller för sin
kunglige gemål, för att förmå honom att antaga bans brö-
ders bud. Den milda drottning Karin hade ju sett konungen
i hans svaghetstillstånd, och hon fruktade stundligen, att
hans vansinne åter skulle bryta ut.
Bättre vore då, menade hon och det med rätta, att han
vore länsherre, än att han fortfarande var konung öfver ett
stort land.
Man måste beundra drottningen för hennes kärlek och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
