Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 969
Underligt var det i alla fall, fortfor berättaren.
Värden ville inte ge mat för intet.
-— Det är likt de snåla värdarne^
— Men vi fattiga satar gåfvo henne i stället hvar sitt
mynt. — Den gamla utgöt sig i tacksägelser och syntes på
samma gång börja lifligt intressera sig för spelet.
— Har ni spelat, frågade jag.
— Många gånger, svarade hon.
— Har ni vunnit?
— Jai
— Men är fattig ändå?
— Jai
— Ni har då förlorat mycket också I
— På spel?
— Ja, jag menade det.j
— Visst har jag förlorat på spel. Ja, jag visste inte,
jag förstod inte, att spelet var så förrädiskt och farligt ut-
brast hon. Det var en tid, då jag vann stora summor och
förlorade jag, så betalade jag min skuld med ett famntag.
Det var väl inte stora summor, som ni förlorade,
när de kunde betalas på så lindrigt sätt, frågade jag.
– Jo, stora stora summor.
.— Det vore necken, utropade en af mina vänner, då
måste ni vara en drottning.
Nej, svarade hon, drottning har jag aldrig varit,
om icke drottning i de skönas rike.
Vi sågo upp på hennes skrumpna ansikte, där man
!cke kunde skönja ett spår af någon skönhet. Det var i
stället rätt obehagligt att se på.
I tron mig inte, skrek hon. Det gjorde vi inte;
men så–––-
— Men så — —
— Så fingo vi bevis på, att hon var en kungadotter.
— Pör knäfveln!
Det var kung Göstas af Sverige dotter Cecilia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
