Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erinras om, att man sjelf bör lägga af något för sitt eget
hushåll?
- Nej.
— Jag har hvilat på min spade, ers nåd, för att se på
dessa små djurs arbeten och sedan har jag med ny kraft åter-
tagit min syssla, ja det att de ej måtte förebrå mig att jag
mera befattar mig med andras än med mitt eget arbete.
—• Ni är en underlig man.
— Jag har en gammal hund, ers nåd.
—- Såå.
— Kastor, hvar är du? KastorI
En stor hund kom fram.
— En präktig gårdvar, sade godsherrn.
— Ja, ers nåd, fortfor bonden, den här gamla hunden
har vaktat mina kläder om dagen och min stuga om natten,
tills han numera inte har en tand i sin mun och han gör
detsamma för mig, som jag ville göra för Thomas i Wiken,
hvilken jag hållet af alltsedan jag var liten pojke.
— Hm!
— Thomas gjorde mig vid ett tilljfälle en tjenst, då
jag bäst behöfde den och det kan jag inte förgäta, så länge
jag förmår andas.
— Ett nytt bevis på er ädelhet, min vän.
— En skyldighet är det, att älska sina vänner och
hjelpa dem, ers nåd,
— Mycket riktigt; men hur många göra det?
— Ers nåd I Den som ej är tacksam, han är onaturlig.
— Må vara!
— Och en onaturlig menniska må hellre vara död än
lefvande.
— Då skulle det allt bli stor manspillan, utropade
godsherren skrattande.
— När man inte gör sin nästa något godt, så har man
ingenting här i verlden att göra, fortfor bonden.
— Visserligen. Men hur många tänka så?
— Jag vet inte.
En på hundra kanske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
