Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förorsaka ett onormalt stort slitage. För varje motortyp har man sålunda fixerat
lämpligaste viskositetsvärdet för bränslet. Som regel användes
bränsle med viskositet om ca 9 est vid + 20° C för hastigt gående motorer
(mer än 1000 varv per min.), för bussar, bilar, traktorer etc.
bränsle med viskositet om ca 35 est vid + 20° C för mindre hastigt gående
motorer (mindre än 1000 varv per min), för stationära motorer,
fartygsmotorer m. fi. utan förvärmning av bränslet,
bränsle med viskositet om ca 70 est vid + 20° C för samma
användningsområden som föregående ehuru med anordningar för förvärmning till
ca 40° C,
bränsle med viskositet om ca 100 est vid -f 20° C för långsamt gående större
motorer (mindre än 450 varv per min.) med förvärmningsanordningar.
Destillationskurvan är endast av betydelse vad gäller de tunnaste
motor-brännoljorna, den s. k. gas oil- eller solaroljefraktionen, emedan de tjockare
oljorna alltefter tjockleken innehålla mera kolväten kokande över 360° C. Då
emellertid upphettning över 360° innebär en krackning, kan destillationsprovet
icke användas. För de tunnaste motorbrännoljorna fastställdes i vissa
leveransfordringar, att den skall vid destillation enligt ASTM överdestillera till minst
85 o/0 vid 350° C.
Svavelhalten har befunnits vara utan betydelse. Det är främst risken för
korrosion, som varit orsak till närmare granskning av svavelhaltens betydelse.
Man har därvid funnit, att svavlet och svavelföreningarna i bränslet förbrännas
till svaveldioxid, som i gasformigt tillstånd är oskadligt för motorns material.
I avgasröret kunna emellertid, om temperaturen faller så lågt, att det vid
förbränningen bildade vattnet kondenseras, svaveldioxider lösa sig och bilda
frätande syror.
Tändvillighet avser bränslets antändning endast genom kompressionsvärmet.
Av betydelse är i detta sammanhang bränslets lägsta antändningstemperatur
och den s. k. tändfördröjningen, dvs. den tid, som förflyter från det att bränslet
börjar insprutas till dess antändning sker. Det är främst den kemiska
sammansättningen, som avgör dessa bränslets egenskaper och man har på många olika
sätt sökt fastställa dem.
En av de enklaste vägarna har visat sig vara bestämning av bränslets
aniJin-punkt och beräkning därur av det s. k. dieselindexet.
Anilinpunkt är den lägsta temperatur, uttryckt i CF, vid vilken lika delar
anilin och bränsle förmå hålla varandra i klar lösning. Ju högre halt aromater
och ju lägre halt paraffinkolväten, bränslet innehåller, ju större är lösligheten
för anilinet, dvs. desto lägre är lösningstemperaturen. Då nu paraffinkolvätena
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
