- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
86

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen - Motorbrännolja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än det för förgasarmotorn erforderliga. Slutkokpunkten bör här ej ligga över
2703 C. Med hänsyn till tändningssystemet -— antändning genom
kompressionsvärmet och tändkulans värme — saknar oktantalet betydelse. En fotogen
innehållande i huvudsak paraffinkolväten är sålunda lämpligare än en med hög
halt av aromatiska kolväten, detta emedan de senare förbrinna långsammare
så att tändkulan småningom blir för kall.

Motor brännolj a

Den principiella skillnaden mellan förgasarmotorn och dieselmotorn är
främst, att i förgasarmotorn bränsleblandningar antändas medelst elektrisk
gnista då däremot dieselmotorn tändes av kompressionsvärmet. Sålunda uppgå
kompressionsförhållandet och tryck i förgasarmotorn icke till så höga värden
som de på vilka dieselmotorns arbetsprincip bygger. Dessa skiljaktigheter göra,
att helt andra fordringar ställas på ett dieselmotorbränsle. Man utgår från en
fraktion med kokpunktsintervall 200—360° C, s. k. gas oil, som uttages ur
lämpliga råoljor. Raffineringen inskränkes till några tvättningar och
omsorgsfulla filtreringar.

Följande faktorer skola beaktas vid bedömning av en brännoljas kvalitet
och lämplighet som motorbränsle.

Specifika vikten för detta bränsle saknar direkt betydelse för bedömning av
kvaliteten. Värdet finner endast användning vid omräkning från volym till
vikt och vice versa samt för beräkning av dieselindex (se detta).

Flampunkten (bestämning av flampunkt se under smörjolja) dvs. den
temperatur, vid vilken vätskan avger antändbara ångor, har egentligen endast
betydelse för klassificering av bränslet enligt brandförordningarna, vilka ur
eldfarlighetssynpunkt oftast föreskriva, att bränslets flampunkt i sluten degel
skall vara minst 65° C. Flampunkten kan icke tagas som mått på bränslets
allmänna flyktighet eller förbränningsegenskaper i motorn, vilket istället
framgår av destillationsprov och motorprov.

Viskositeten (enheter och bestämning se under smörjolja) är av största
betydelse, eftersom den bestämmer graden av finfördelning av bränslet vid
insprutning. För hög viskositet försvårar insprutningspumpens arbete och ger alltför
stora vätskedroppar. Det kan vara svårt att få dessa att tända och förbrinna
fullständigt utan sotbildning. För låg viskositet kan stundom leda till ett alltför
finfördelat bränsle, samt förorsaka läckage i pumpar och injektorer. Bränslet
skall ju även tjänstgöra som smörjmedel i pumparna och för låg viskositet kan

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:47:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free