- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
239

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På den elektriska mätaren, graderad på lämpligt sätt, kan man då avläsa hur
stor del av motståndet som ligger inne och därmed nivån i bränsletanken. En
mätare av denna typ kan ej registrera bränsleskiktet ca 30 mm närmast
botten. Vid skvalpningar i bränsletanken »fladdrar» mätaren ofta. Denna senare
olägenhet elimineras om mätaren anordnas enligt »bimetallprincipen», som
framgår av fig. 151 a och b.

Flottöranordningen är i stort sett densamma som vid reostattypen, men i
stället för ett reglerbart motstånd får flottören påverka en bimetallfjäder,
vilken vid ökad nivå i tanken spännes mer och mer. Genom den isolerade
kontakten på tankarmaturens bimetallfjäder ledes ström genom en
motståndslind-ning omkring fjädern. Härigenom uppvärmes bimetallen så att den böjer sig
till dess att kontakten bryter strömmen. I serie med motståndslindningen på
tankarmaturens bimetallfjäder ligger en likadan anordning i visarinstrumentet^
som härigenom erhåller proportionsvis samma uppvärmning som bimetallen i
tankarmaturen. Mätare av denna typ bli okänsliga för skvalp i bränsletanken,
då trögheten vid uppvärmning av bimetallerna jämnar ut de tillfälliga
variationerna i bränslenivån.

Bränsle pump.

För transport av bränslet från bränsletanken till förgasaren användes, om
ej självtryck kan erhållas, vanligen någon typ av membranpump. I de flesta
fall är pumpen av mekanisk typ och drives från motorns kamaxel.

Fig. 152 visar en bränslepump av vanlig typ. Pumphävarmen påverkas av
en excenter på motorns kamaxel och står medelst en länkanordning i
förbindelse med membranet. Då hävarmen pressas mot pumpen drages membranet
nedåt och bränsle suges in genom ventilen närmast slamsamlaren. När sedan
hävarmen rör sig från pumpen frigöres membranet och fjädern under
detsamma pressar fram bränslet i tryckledningen. Om inget bränsle förbrukas,
kommer membranet att stå i sitt nedre läge och hävarmen kan tack vare
länkanordningen följa med pumpexcentern utan att membranet påverkas. Fjädern
under hävarmen är endast avsedd att pressa denna mot excentern och har
således inget med bränsletrycket att göra. Fjädern under membranet bör vara
så avpassad, att trycket i bränsleledningen vid tomgång ej överstiger 0,3 kg/cm2
och vid full last ej understiger 0,10 kg/cm2 Dessa siffror gälla för
förgasarmotorer. I de fall, då membranpumpar användas som, matarpumpar för
in-sprutningspumpar, böra motsvarande värden vara 0,5 och 0,4. För dessa
ändamål använder man dock mest kolvpumpar eller roterande pumpar.

Emellanåt kombinerar man bränslepumpen med en vakuumpump, vilken
som komplement till insugningsvakuumet användes för drivning av vindrute-

239

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:47:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free