Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkt varvtal. Dessa kompressorer kopplas vid mekanisk drivning på så sätt,
att de vid det maximala motorvarvtalet gå med ca 30 000 varv/min.
Genom kombinationen med avgasturbin kan varvtalet hos kompressorn även
vid låga motorvarvtal hållas förhållandevis högt (fig. 201).
En annan vanlig tvp av kompressor är den s. k. Roots-kompressorn (fig.
202), som består av två i ett gemensamt hus roterande med »vingar» försedda
rotorer. Vingarnas antal är vanligen två, men även tre eller flera förekomma.
Denna typ användes av bl. a. Mercedes-Benz. Kompressorn har dålig
temperaturverkningsgrad (max 55 o/o) men har god volymetrisk verkningsgrad,
speciellt vid lägre tryckförhållanden. (Tryckförhållande = förhållandet mellan
absoluta trycken efter och före kompressorn). För att ljudet från denna
kompressor, som normalt är mycket störande, skall minskas, utföres den ined
snedskurna rotorer (fig. 203) och raka utloppsportar eller raka skövlar (fig. 204)
och sneda portar.
En typ, som är ganska lik Roots-kompressorn men i vissa avseenden innebär
en väsentlig förbättring, är den svenska Lysholm-kompressorn. Denna är till
skillnad från tidigare beskrivna en verklig kompressor, dvs. den uträttar ett
kompressionsarbete, i det att den suger in en viss volym vilken i kompressorn
komprimeras till önskat tryck. I anslutning härtill är adiabatiska
verkningsgraden mycket hög (max 80 %). Med denna typ kan med bibehållen god
verkningsgrad högre tryckförhållanden uppnås än med övriga typer. Fig. 205
visar denna kompressor, vars volymetriska verkningsgrad framgår av diagram i
fig. 206 och temperaturverkningsgrad av fig. 207.
Bland övriga kompressorer märkes den s. k. kapseltypen, vilken återfinnes
på vissa engelska sportvagnar. Denna består vanligen av ett excentriskt lagrat
nav försett med radiellt rörliga vingar. Bland de många olika konstruktiva
utformningar av denna typ, som finnas, märkes även den svenska
KF-kom-pressorn. Verkningsgraderna för en dylik kompressor framgå av fig. 208
och 209.
Kompressorns placering på motorn kan endera vara före eller efter
förgasaren. Det senare alternativet är vanligare, dels därför att man härigenom
får en bättre bränsle-luftblandning, dels undviker man användandet av
tryckförgasare, som är nödvändig vid det förra alternativet.
Drivningen sker vanligen via kilremmar och en enkel kugghjulsutväxling.
Direkt drivning från motoraxeln via kugghjul medför stora svårigheter att få
växlarna att hålla. Det är därför nödvändigt att inkoppla någon tvp av
fjädrande koppling eller slirkoppling. Genom avgasturbin kringgås alla svårigheter
med drivningen samtidigt som man får större frihet ifråga om kompressorns
placering.
280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
