Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kopplingen av ingenjör Gösta Walroth - Kopplingslameller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Kopplingslameller.
A. Enkel lamell. B. Fjädrande lamell.
kopplingskåpan. Drivningen går från svänghjulet via kronfjädern och
tryckplattan till kopplingsskivan. Se fig. 11 och 12.
Kopplingslameller
Kopplingslamellen vid en enskivig resp. tvåskivig koppling utgöres som förut
nämnts av en stålskiva på båda sidor klädd med lämpligt friktionsmaterial,
vanligen innehållande asbest som huvudbeståndsdel. Lamellbeläggningen är
fastsatt vid skivan medelst nitar. I fig. 13 visas till vänster en lamell av enklare
utförande. Lamellen till höger är av en numera rätt allmänt förekommande typ.
Skivan är här inte fast förbunden med lamellens centrum utan fästad vid detta
på sådant sätt, att den kan vrida sig något i tangentiell led i förhållande till
navet. Denna rörelse motverkas av de insatta spiralfjädrarna, varigenom ett
mjukare ingrepp åstadkommes vid inkoppling och förekommande »ryck» i
kraftöverföringen utjämnas.
Det förekommer även på några bilmärken en lamell med kork som
friktionsbeläggning. Lamellen är klädd med små runda plattor av kork, och hela
kopplingen är vätsketätt innesluten i kopplingshuset, då lamellen måste arbeta
i olja för att korkplattorna ej skola bli brända.
370.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
