Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Ram, fjädrar och hjul av ingenjör Gösta Walroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och expanderar så mycket, att den trycker ramen uppåt. Genom sin tyngd
trycker ramen fjädern tillbaka, så att den åter sammanpressas utöver sin
normala form. Om hjulet’passerar en fördjupning i vägbanan (fig. 12 b), tänjes
den först ut och sammanpressas, då hjulet går ur fördjupningen. Resultatet
blir, att fjädern råkar i svängning varje gång hjulet passerar en ojämnhet i
vägbanan. Denna rörelse kan på ett enkelt sätt åskådliggöras genom att man
placerar en tyngd på en spiralfjäder, lyfter tyngden och låter den falla.
Tyngden kommer då att röra sig upp och ned ganska länge eller tills jämvikt råder
mellan de två krafter, som här verka i var sin riktning med avtagande styrka.
Det är tydligt, att sådana svängningstendenser inte äro önskvärda på en bil,
och för att fjädringen skall l>li tillfredsställande fordras, att svängningarna
dämpas så snabbt som möjligt. Fjädersystemet måste med andra ord vara så
beskaffat, att varje fjäderutslag bringas att hastigt och mjukt förtona. Detta
åstadkommes med tillhjälp av stötdämpare.
Fjädertyper och fjädersystem.
Bilens fjädring kan vara anordnad på många olika sätt och med användande
av fjädrar av skilda slag. Man kan emellertid särskilja tre huvudtyper av
fjädrar, nämligen bladfjädrar, spiralfjädrar och vridstångsfjädrar
(torsions-fjädring). Materialet utgöres i samtliga fall av fjäderstål. Med avseende på
fjädersystemen som sådana kan man göra en uppdelning i fjädersystem vid
stel framaxel respektive bakaxelbrygga av gängse utförande å ena sidan och
fjädersystem vid individuell hjulupphängning å den andra.
Bladfjädrar i kombination med stela axlar voro praktiskt taget allenarådande
på bilar ända fram till början av 1930-talet, då den individuella
framhjuls-upphängningen och därmed även andra fjädertyper började komma till
användning. Bladfjädrar äro än idag den vanligaste fjädertypen. På lastbilar
och bussar användas de praktiskt taget uteslutande, och även på personbilar
förekomma de fortfarande i stor utsträckning, fastän spiralfjädrar och
vridstänger ha blivit allt vanligare.
Ur dämpningssynpunkt har en bladfjäder det företrädet framför de andra
fjädertyperna att friktionen mellan fjäderbladen strävar att dämpa fjäderns
rörelser och minska svängningstendenserna vid fjäderns tillbakaslagning. I
allmänhet är dock denna dämpning inte tillräcklig för att tillgodose kraven på
god fjädring, varför stötdämpare i regel användas som komplement till
fjädersystemet även vid bladfjädrar. Spiralfjädrar och vridstänger ha ingen egen
friktionsdämpning, om man bortser från den inre friktionen, vilken givetvis
finnes även hos bladfjädern. Stötdämpare måste därför alltid användas
tillsammans med dessa fjädertyper.
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
