Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Bildäck av ingenjör Nils Borglin - Naturgummi - Syntetiskt gummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI. Bildäck
Av Nils Borglin
I en artikel om bildäck måste självfallet förekomma ett flertal engelska
uttryck. De engelska uttrycken och benämningarna äro vedertagna av de
svenska gummifabrikerna och gummireparationsverkstäderna och i allmänhet icke
översatta till svenska. I det följande skall emellertid i görligaste mån givas en
förklaring för varje engelskt uttryck eller benämning.
Natur gummi
Numera finnas två olika slag av gummi — naturgummi och syntetiskt gummi.
Naturgummi erhålles vid tappningen av mjölksaften, latex, från vissa
tropiska träslag, varvid det mest kända och odlade är Hevea Brasiliensis.
Naturgummit är icke upplöst i mjölksaften utan förefinnes såsom emulsion. Genom
tillsats av lämpliga ämnen koagulerar mjölksaften. Den koagulerade
mjölksaften bearbetas därefter i speciella maskiner och levereras från plantagerna i
balar.
Det mest använda naturgummit går under namnet Smoked Sheets.
Syntetiskt gummi
Buna S (tyska) och GR-S (Government Rubber - Styrene) erhålles genom
sampolymerisering av butadien och styrol. Skillnaden är att den tyska typen
framställes ur acetylen, som erhålles ur kol och kalk, medan amerikanarna utgå
från petroleumdestillat vid butadienframställning.
Buna och GR-S framställes som gummiemulsion, latex, och erhålles härur
som fast produkt genom koagulering liksom vid naturprodukten.
På sista tiden har ett isobutylenpolymerisat, Butylgummi, börjat finna
användning för bilslangar.
637
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
