Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Bilens elektriska system av ingenjör Bengt Nauckhoff - Start- och ljusanläggningens enheter - Belysnings- och signalanläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligger att pumpa in bensin i
insugningsröret eller att sedan motorn
startat med kopplingspedalen åter kugga
in startmotordrevet i det roterande
svänghjulet. För att hindra att
tändspolen förblir inkopplad sedan
motorn av en eller annan anledning
stannat är vanligtvis laddkontrollampan
så placerad, att föraren
uppmärksammas på förhållandet och kan bryta
strömmen och låsa tändningen.
Karakteristikorna för effekt, moment, varvtal, spänning och strömstyrka hos
en vanlig startmotor framgå av fig. 18.
Belysnings- och signalanläggningen
Denna består av de egentliga strålkastarna ev. sökarelykta, dimljuslampor,
nummerskyltbelysning, baklykta och stoppljus, körriktningsvisare, tak- och
instrumentlampor, hjälpljus för motorbelysning eller hjulbyte samt signalhorn.
Stora krav ställas på bilars strålkastare, ty ljuset skall först och främst
effektivt upplysa vägbanan, så att man även vid mycket hög hastighet förmår
urskilja föremål på vägen. Lång blomssträcka, förorsakad av eventuellt
försämrade inbromsningsmöjligheter och hänsyn till förarens reaktionstid, kräver ofta,
att vägen upplyses på en sträcka av 200 à 300 meter. För att man vid
klar sikt säkert skall urskilja hinder på detta avstånd, erfordras en ljuseffekt
(på helljuset) = 1 Lux. Vid en hastighet av 80 km per timme kräver en
medelstor personvagn under gynnsamma betingelser ca 50 meters
inbromsningssträcka, vartill kommer 10 à 20 meter motsvarande reaktionen. För att uppnå
önskad ljusstyrka måste strålkastarens konstruktion samt glasets utformning
till det yttersta utnyttjas, då ju den elektriska energien är begränsad. Ltöver
tillfredsställande räckvidd önskar man dessutom en god ljusspridning över
676
Fig. 18. Startmotorns karakteristikor.
Fig. 19. Dåligt helljus (200 m).
Fig. 20. God belysning (325 m).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
