Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Karosserityper för personbilar av ingenjör Gunnar Jerneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan den färdigsprutade ytan hårdtorkat skall den poleras. Torkningstiden
före poleringen beräknas i allmänhet till ca 12 timmar. För att underlätta
poleringen bör ytan avslipas lätt innan sista lackskiktet anbringas. Poleringen sker
i allmänhet med roterande ullskivor och ett lättflytande polermedel. Sedan
polering skett kompletteras karosseriet med dörrar, luckor, lister, handtag m. m.
varefter det tillsammans med stänkskärmar, motorhuv o. dyl. monteras på
chassiet. Härefter är bilen i allmänhet färdig för provkörning och efterjustering.
Av färger för billackering skiljer man noga mellan lackfärger för
färdigmålning och brytningsfärger vilka i allmänhet gå under benämningen tinting.
Oblandade tintingfärger få under inga förhållanden användas för
färdigmålning. I de flesta lackfärger ingå vitt och svart varvid det vita alltid utgöres
av tinting.
De s. k. polykroinatiska färgerna äro en cellulosaprodukt i vilka såsom
färgstoff ingår hamrat eller valsat aluminiumpulver. Inblandningsmängden varierar
och uppgår till max. 10 o/0. Dessa färger blandas med klarlack varefter de
sprutas på vanligt sätt.
Duluxlackering eller s. k. syntetisk målning förekommer företrädesvis på
lastbilar. Målningsarbetet utföres från början lika ovanstående men speciella
grundfärger måste användas. Lacken sprutas 2 gånger utan torkningstid mellan
sprutningarna. Det förekommer tämligen ofta att denna färg penselstrykes i
stället för att sprutas. Den syntetiska lacken kräver ca 24 timmars
torkningstid och ger härefter en blank yta som icke skall poleras.
På vissa bilfabriker förekommer att mindre detaljer såsom motorhuvar,
stänkskärmar m. m. lackeras genom att nedsänkas i färgbad och därefter torkas
i värmeugnar, s. k. ugnslackering.
Invändig lackering såsom instrumentbord, fönsterlister etc. skiljer sig i
princip icke från den utvändiga lackeringen i andra fall än då träådring eller
annat speciellt mönster anbringas på plåten. Detta sker med s. k.
dekalkoma-nier som klistras direkt på plåten och sprutas eller bestrykas med klarlack.
För att framhäva linjerna i karosseriet och för att höja vagnens utseende
förkromas vissa detaljer såsom dörr- och kofferthandtag, stötfångare,
kylarmaskering, vissa lister m. m. Förkromning tillgår så att det väl rengjorda
föremålet nedsänkes i ett elektrolytbad där det på elektrisk väg överdragas med
en hinna av krom, vilken poleras blank. Äro föremålen av järn vilket är
vanligast på moderna bilar måste delarna förkoppras innan de förkromas. För
att öka hållbarheten av förkromningen förnicklas ofta delarna sedan de
förkopprats.
En del moderna vagnar ha stötfångare, lister, handtag o. dyl. tillverkade av
rostfritt material varvid all ytbehandling utom polering bortfaller.
717
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
