Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Bilverkstadens utrustning och organisation av ingenjör David Ahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sätt härför är att placera ut en del av verktygen i verkstaden. Vad som
då kan komma ifråga är specialverktyg och generell utrustning, eftersom man
ej gärna hänger upp skruvmejslar, skiftnycklar, tänger och hammare. Dessa
saker äro alltför allmännyttiga för att kunna få hänga ifred.
De verktyg som förvaras i verkstaden böra grupperas så att utrustningen för
vissa arbeten sammanföres på en tavla, t. ex. så att utrustningen för mätning
och justering av framhjulsvinklarna komma på en tavla, bromsverktyg på en
annan och motortrimningsverktygen på en tredje. Har man sedan delat upp
arbetsplatserna enligt motsvarande system har man ju platsen för verktygen
klar, dvs. intill respektive arbetsplats (fig. 26—36). Man kan också dela upp
verktygen efter olika arter så att man t. ex. hänger avdragare på en tavla,
jiggar å nästa och dornar på en tredje, osv. Fig. 25 visar hur en modern
amerikansk bilservicestation ordnar verktygen i grupper.
Vilket system man än väljer måste dock verkmästaren vid förvaring av
verktygen ute i verkstaden hålla en ganska sträng kontroll på att verktygen
hängas upp på sina platser efter användningen, samt att skadade verktyg
omedelbart lämnas in till förrådet för reparation eller utbyte.
Hur man än placerar verktygen gäller det att göra detta så att man snabbt
hittar dem, dvs. icke endast den man som gjort upphängningen utan alla
montörerna skola veta var verktygen finnas samt veta vilka verktyg som finnas.
I detta sammanhang återkommer jag till vad som ovan framhållits, nämligen
att montörerna skola underrättas om nyanskaffningar av verktyg samt om dessas
användning och skötsel, annars bli verktygen lätt s. k. museiföremål.
Ett sätt att minska köbildningen vid utlämningsluckan är att placera
verktygen inne i förrådet, så lättåtkomligt som möjligt för den man som sköter
ut-lämningen. Om en montör t. ex. skall ha en avdragare och ej kan lämna exakt
mått på densamma, kan det hända att verktygsmannen får springa flera gånger
fram och åter till verktygstavlan innan den rätta avdragaren anträffas. Vid
en del verkstäder har man därför anordnat s. k. roterande verktygsfack, med
mycket stor framgång.
Dessa roterande verktygsfack taga ej så mycket plats som väggfasta fack eller
tavlor samt kunna placeras i närheten av utlämningsluckan, lätt synliga för
montörerna. Ett sådant fack kan tillverkas av verkstaden själv. Konstruktionen
består av 4 st. standardplåtskåp 100X280 cm, som äro ställda i fyrkant och
upphängda på ett 4" tubrör med 4 mm:s godstjocklek. En bottenplatta med 755
inm diameter och tjocklek av 10 mm tjänstgör som förankring för röret. Röret
vilar mot ett axialkullager 70X70X18 samt har dessutom stöd av två stycken
radialkullager 70X125X24, ett i vardera änden. Nedtill om röret är fäst en ram
av vinkeljärn 30 X 30, på vilken skåpen vila. Ramen är från ytterkanten i var-
793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
