Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bromsar; underhåll och justering av ingenjör Sven Örn - Teoretiska begrepp beträffande bromsning - Friktion mellan hjul och vägbana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjliga sträcka, skall kunna absorbera en effekt motsvarande ca 350
hästkrafter.
Eftersom problemet bromsning av automobiler är ganska invecklat och
beroende av många faktorer, torde det vara av värde att nämna något om de
faktorer som påverka bromsningsförloppet. De viktigaste faktorerna äro:
a) Friktionen mellan hjul och vägbana.
b) Förhållandet mellan bromsad och obromsad belastning.
c) Hastighetens inverkan på bromssträ ekans längd.
d) Bromssystemets kapacitet.
Friktion mellan lijul och vägbana
Problemställningen friktionen mellan hjul och vägbana kan även uttryckas
på annat sätt, nämligen »vägbanans inverkan på bromssträckans längd», och
i detta sammanhang skall nämnas något oin den teoretiska beräkningen av
bromssträckans längd.
De grundläggande formlerna ha sammanställts av Börjesson och erbjuda
inga svårigheter i tillämpningen. Börjesson framhåller emellertid, att om
ifrågavarande formler skola tillämpas i praktiken för noggrannare analys fordras
det stor uppmärksamhet mot biinflytanden av olika slag för att få de
teoretiska beräkningarna och de praktiska utslagen att samstämma.
De tillämpliga beteckningarna äro:
S — bromssträcka i meter.
G — fordonets totalvikt i kilogram.
g = jordaccelerationen, avrundat värde 10 m/sek.2
v — hastigheten vid bromsningens början i meter per sekund.
V = hastigheten vid bromsningens början i kilometer per timme.
F = totala friktionskraften i kilogram — retarderande kraft.
f = friktionstal (friktionskoefficient).
A = bromsningsarbetet i kilogrammeter.
m — fordonets massa = G/g.
K = konstant.
Liksom det åtgår en viss arbetsmängd för att bringa fordonet upp i högre
hastighet, kräves även en viss arbetsmängd för att nedbringa hastigheten. Den
erforderliga arbetsmängden, för att från en viss hastighet bromsa fordonet
till stillastående, beräknas ur formeln
A = 1/2 • m • v2 ....................... (1)
eller A = Va — • v2 ....................... (2)
g
1094
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
