Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bromsar; underhåll och justering av ingenjör Sven Örn - Teoretiska begrepp beträffande bromsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bromsarnas arbetsprestation under ett bromsningsförlopp kan uttryckas
genom formeln
A = F - S ............................ (3)
Denna arbetsmängd A är ingenting annat än ett begrepp, som populärt kallas
fordonets levande kraft. Eftersom den levande kraften har en icke oväsentlig
betydelse som drivkraft inses lätt, att varje onödig inbromsning dvs.
minskning av den levande kraften innebär ett slöseri med bensin och dessutom
onödigt slitage på bromsarna.
Då den mot fordonets hastighet och vikt svarande ackumulerade
arbetsmängden motsvaras av bromsarnas arbetsprestation under bromsningsförloppet
kunna de båda föregående formlerna sammanställas till ekvationen
1/2 —’V2 = F-S ....................... (4)
9
För F finnes även ett annat uttryck / • G, f i sin tur är härlett ur uttrycket
P
— där P är den dragkraft, som erfordras för att å ett plan förflytta lasten G.
(i
Följaktligen erhålles ekvationen
1/2 —-t;2 = /.G-S ....................... (5)
9 ... .
Ur denna ekvation kan en formel för beräkning av den mot en viss hastighet
svarande bromssträckan erhållas.
Formeln får följande utseende
S = i/2.1. ’ 2 ........................ (6)
9 f
i
Talen V2 • äro båda till sitt värde kända och bilda därför en konstant
9 .
som avrundat blir 0,05. Formeln för beräkning av bromssträckan från
hastig-tigheten v och till stillastående beräknas således ur formeln
S = 0,05y ......................... (7)
Formeln giver oss två värdefulla upplysningar, nämligen, att värdet på S
måste bli olika för olika värden på v och /. Bromssträckan blir lång vid stora
hastigheter och i halt väglag. Isgator exempelvis ha som bekant mycket dålig
friktionskoefficient.
En viktig sak att observera i detta sammanhang är att fordonsvikten G helt
saknas i formel 7. Med andra ord inverkar icke fordonsvikten i och för sig
på bromssträckans längd. Många missuppfattningar råda härom, och i den mån
lastens vikt i något fall har inverkat på bromssträckans längd ha andra
orsaker än själva vikten spelat in. Vi återkomma till detta i samband med frågan
om fordonsviktens inverkan på bromssträckans längd.
1095
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
