Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bromsar; underhåll och justering av ingenjör Sven Örn - Bromskraftens överföringsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 28. Figuren visar huru olika grad av
själwerkan uppnås genom olika placering
av bromsskons ledpunkt.
T. v. mindre själwerkan, i mitten större
och t. h. ännu större självverkan.
ytterligare bromskraft anbringas på bromsbacken, och föraren bestämmer på
så sätt hela tiden den totala bromsverkan, som anbringas. Storleken av den
självverkande rörelsen, som är tillgänglig för föraren, beror till stor del på
pinnbultens läge. Flyttas pinnbulten mot centrum av bromsskölden, se fig.
28, ökas i allmänhet inkilningen. Det finns en punkt, vid vilken inkilningen
blir så stor att bromsbacken automatiskt låser sig emot trumman, utan att
ytterligare bromskraft tillföres. En sådan låsning får icke ske och det är därför
mycket viktigt, att pinnbulten icke placeras i denna kritiska punkt. Vid denna
konstruktion är den självverkande rörelsen effektiv endast på den ena
bromsbacken. Vid körning framåt erhålles vid bromsning själwerkan på den främre
bromsbacken, vid häckning av fordonet på den bakre.
Den självverkande rörelsen kan emellertid erhållas på båda bromsbackarna
samtidigt, om konstruktionen förändras såtillvida, att bromsbackarna fästas
samman nedtill med en bult, som är fri från bromsskölden. Bromsbackarnas
andra ändar äro då hållna i läge och styrda genom att de monterats över ett
par pinnbultar. När nu bromskraften tillsättes, pressas som förut båda
bromsbackarna mot bromstrumman. Den främre bromsbacken erhåller liksom
tidigare sin självverkan och försöker rotera mot trumman, men då trycket icke
upptages av en i bromsskölden fastsatt pinnbult utan av
sammanbindnings-bulten mellan främre och bakre bromsbacken, som är fri från bromsskölden,
kommer den bakre bromsbacken att pressas mot bromstrumman på grund av
den främre bromsbackens själwerkan. Dessa två grundprinciper för
bromsbackarnas funktion och montering äro de vanligast förekommande. Sedan
varierar givetvis det konstruktiva utförandet de olika fabrikaten emellan.
Vad har då bilmannen att tänka på vid underhållandet av denna detalj av
bromssystemet. Bromsskölden innehåller inga slitdelar, om man bortser från
eventuella lagringar för bromsexcenteraxeln. Kontrolleras bör vid varje översyn
av bromsarna att bromsskölden är ordentligt fastdragen vid fram- respektive
bakaxeln. Sitta bultarna lösa, kommer bromsskölden att glappa fram och
tillhaka vid bromsningen, och då dröjer det icke länge förrän såväl bultar som
bulthål äro utslitna med förnyelse av materialet som följd. Lagringarna för
bromsexcenteraxeln få icke vara glappa. Ett korrekt läge på
bromsexcenteraxeln är nödvändigt, för att korrekt funktion skall kunna ehållas. Broms-
1122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
