Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokalförsamlingen — en Guds församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så få erfara, att församlingen, just territorialförsamlingen,
tänker också på dem, kan ock ordet församling för dem
vinna ett levande innehåll. Här bör ock ett särskilt ord
sägas om en gammal vördnadvärd, på många måll ännu fullt
levande, på andra — väl under samverkan, också här, av
likgiltigheten och den religiösa överandligheten — halvt
eller helt bortvissnad institution: husförhören. Sin icke
minsta betydelse hade denna institution däri, att på detta
sätt varje särskild församlingsdel, var »rote», fick sin
särskilda högtidsdag, då de, som där året om haft så mycket
annat, gott och ont, gemensamt, fingo mötas i religiös
gemenskap, och då prästen kunde få anledning att med dem
tala mer än ett nyttigt ord om denna församlingsdels
särskilda behov, sorge- och glädjeämnen. Att sörja för att, i
den ena eller andra formen, sådana tillfällen, sådana
särskilda högtidsdagar alltjämt beredas åt de olika lokalt
samhöriga befolkningsgrupperna inom församlingen, och göra
det ej blott tillfälligtvis utan efter eh år från år
vidmakthållen ordning, en fast tradition, är helt visst ett ej oviktigt
led i strävan att sammanhålla territorialförsamlingen till
en andlig enhet.
Om det än i en territorialförsamling ligger närmast till
hands att tänka på de smärre lokala Enheter, som
denna omsluter, får det emellertid ej förgätas, att det också
finnes andra, naturligt betingade gemenskapsband, ofta av
vida större styrka än de rent lokala. Schlatter erinrar i
omedelbar anslutning till det förut anförda yttrandet om,
hur mångenstädes, särskilt i storstäderna, gemensamheten i
boningsort knappast har någon gemenskapsbildande
betydelse, och hävdar, att i sådana fall i stället de andra oss
förbindande naturliga enhetsbanden, särskilt arbetsge-
6}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
