Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att närmare följa det arbete, som prästerskapet under dessa
hårda tider i all obemärkthet utfört ute i de enskilda
församlingarna, har det ock blivit möjligt att fullt mäta
styrkan i det andliga kraftcentrum, som heter Uppsala möte.
Så inåt — och nu utåt! Bakom konung Sigismund stodo
väldigare makter, än vad någon då i Sverige, utom
möjligen den vidsynte hertig Karl, anade. Sigismunds strid om
Sveriges krona och de därtill sig knytande planerna äro
blott ett led i en hela Europa, icke minst Ost- och
Västpreussen landamären, omspännande aktion från den med
full målmedvetenhet framträngande romerska
motrefor-mationens sida. Ranke är den förste, som spårat detta,
sedan allt tydligare klarlagda, sammanhang; han har ock
redan pekat på Uppsala möte såsom den punkt, där detta
reaktionens väldiga anlopp först bröts. Han ser det då
tillsammans med vad som sedan följde, Gustaf Adolfs
gärning. Men denna är, från vilken synpunkt man än ser den,
otänkbar utan Uppsala möte. Och man bör, när man
tänker på denna Sveriges världshistoriska insats, för den store
konungen inte glömma den lilla skaran av enkla lutherska
präster däruppe i Uppsala, vilka föga anade av dessa
sammanhang, men med Luther visste, att det ej är rådligt att
handla mot sitt samvete.
Men från dem går nu även vår blick omedelbart vidare
till Gustaf Adolfs på Lützens slagfält lyktade
konuhga-gärning.
Man har ju ofta frågat, om det är politiska eller religiösa
motiv, som drivit Gustaf Adolf ut i striden, om det är för
Sveriges sak eller evangeliets han strider. Mot bakgrunden
av det föregående ser man omedelbart, hur skev hela
frågeställningen är. Vi kunna tryggt taga honom på orden, då
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
