Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mån tillgått även under medeltiden, trots Roms protester,
och väl även tidigare, kanske redan vid kristendomens
införande. Den nuvarande ordningen, enligt vilken folkets
kyrkliga självstyrelse utövas utom genom riksdagen även
genom det av präster och lekmän till lika antal
sammansatta kyrkomötet, har alltså i vårt land ovanligt djupa
rötter. Och detsamma som gäller om folket och kyrkan i dess
helhet, gäller även om de enskilda församlingarna. Även
här har kyrklig självstyrelse under någon form alltid, före
som efter reformationen, ägt rum. Den nuvarande
ordningen, på vars detaljer jag inte ingår, är naturligtvis
grundad på lika och allmän rösträtt. I det stora hela kan man
tyvärr inte säga, att något starkare, om mogen
ansvarskänsla vittnande intresse från församlingarnas sida
framträtt vid utövningen av denna självstyrelse. Dock har den
förvisso på djupet bidragit till att hålla vid liv
medvetandet, att omsorgen om kyrkan inte blott är överhetens och
prästerskapets sak. Därmed — mer än i sina yttre former
— bildar den ock en anknytningspunkt för nyare
strävanden att kraftigare genomföra folkkyrkans idé, såväl genom
en på bredare basis uppbyggd synodalordning som även
överhuvud genom lekmannavärtdens mobilisering till
starkare kyrklig aktivitet.
En sida av församlingarnas självstyrelse måste särskilt
omnämnas: församlingarnas rätt att själva välja sin präst.
Även i fråga om detta demokratiska drag är traditionen,
såsom väl i intet annat land, obruten sedan medeltiden.
Den stod i skriande motsättning till den kanoniska rättens
krav — det var en av de omständigheter, som redan under
medeltiden gjorde Sverige till Roms sorgebarn — men om
det än lyckades Rom att i viss mån inskränka den, att upp-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
