Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I organisatoriskt avseende får det konservativa draget
sitt mest markanta uttryck i biskopsämbetets ställning.
Även i Danmark och Norge har ju biskopsämbetet
bibehållits. Men på två punkter är kontinuiteten med medeltiden
i Sverige (och Finland) starkare bevarad. Därigenom att en
av de från Rom vigda biskoparna av Gustaf Vasa
förmåddes att viga de första evangeliska biskoparna, är den s. k.
apostoliska successionen hos oss bevarad. Det är en
omständighet, som på senare tid haft en viss betydelse för den
svenska kyrkans förbindelser med den anglikanska:
tidigare tänkte vi mycket litet på saken. Och till anglikanerna
ha vi tydligen sagt ifrån, att vi ej kunna tillmäta den någon
som helst principiell vikt — en viss symbolisk betydelse
har den ju oförnekligen. Så mycket viktigare är den andra
punkten: bevarandet vid biskopens sida av d o m k a p i
t-1 e n, fast småningom förvandlade från kollegier med
övervägande liturgiska uppgifter till kyrkliga förvaltningsorgan
under biskopens ledning. Medlemmar däri äro vanligen
jämte domprosten några av lektorerna vid gymnasiet i
stiftsstaden. Men härvid är att lägga märke till, att även de
ursprungligen alla voro prästvigda. Detta är nu
annorlunda, och ordningen måste numera sägas vara något
föråldrad. Den springande punkten är emellertid, att hela den
lokala kyrkliga förvaltningen står under den av
prästerskapet valde biskopens ledning. Det juridiska elementet är
endast representerat genom sekretariatet.
Det medeltida arv, som vår svenska kyrka så upptagit,
är i själva verket så stort, att man kan fråga sig, om detta
drag ej borde ställas såsom ett andra särdrag vid sidan
av det drag, under vilket jag velat subsumera allt: dess
lutherska prägel. Dock tror jag, att detta i sista instans skulle
6 — Billing
8l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
