Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den religiöst motiverade folkkyrkotanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misstanke legat fjärran för alla — känt sig villrådig inför
frågan, vad motionärerna egentlige^ ha avsett. Det är
således denna fråga: Vad vilja vi egentligen med denna
motion, som jag skall försöka ge ett svar på.
Jag måste då först giva ett negativt svar med hänsyn till
framkomna missförstånd, nämligen det, att motionens
syfte ingalunda inskränker sig till eller ens huvudsakligen går
ut på att påkalla ett visst ställningstagande från
kyrkomötets sida till frågan om medgivande av oinskränkt ratt till
utträde ur svenska kyrkan. Anledningen till att denna
motion väckts ligger visserligen i de s. k.
religionsfrihetssakkunnigas år 1927 avgivna betänkande, vilka sakkunniga
hade att i första hand behandla denna fråga. Men redan de
sakkunniga hade ju tvingats att i sammanhang med denna
fråga taga upp ett helt stort problemkomplex, och det är
således i hela detta i betänkandet upprullade
problemkomplex, som vi hava tagit vår utgångspunkt, och det är till
detta, som vi föreslå kyrkomötet att taga ställning. Men
därutöver kommer en hel rad av spörsmål, på vilka den
ingalunda minsta tonvikten i vår motion faller, problem,
som alls inte beröras av religionsfrihetssakkunniga men
som vi ansett det alldeles nödvändigt att i detta
sammanhang påkalla uppmärksamhet för.
Motionärernas syfte kan således från denna synpunkt
sägas hava varit att draga upp vissa grundlinjer för ett
kyrkans program inför de problem, som genom
religionsfrihetssakkunnigas betänkande hava vunnit ny aktualitet eller
åtminstone ställts i klarare belysning. Och därvid hava vi
ju tänkt, bland annat, att hur man än må ställa sig till dessa
frågor, måste man anse det såsom en vinst, att kyrkan inte
står överrumplad av dem, när de bli aktuella, utan att kyr-
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
