Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den religiöst motiverade folkkyrkotanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan kyrka och stat, frågan om vår kyrka såsom statskyrka.
Såsom jag redan antytt är ju i viss mån det ena givet med
det andra. Man kan å ena sidan säga, såsom också sagts i
motionen, liksom även till en del i utskottets betänkande,
att det är klart, att én kyrka, som vill vara folkkyrka,
aldrig i samma grad som mindre, religiösa sammanslutningar
kan komma att stå oberoende av staten. Det måste alltid
bli ett nära förhållande dem emellan, och man måste också
säga, att det varit till omätlig välsignelse för både stat och
kyrka och hela vårt folk, att det rått ett så intimt samarbete
dem emellan och att det därför måste vara ett i högsta grad
angeläget önskemål för kyrkan, att det alltjämt kan
upprätthållas ett förtroendefullt förhållande och samarbete
mellan staten och kyrkan. Och det kan tilläggas, att också
rent religiöst ligger det ett värde för kyrkan i att staten
upptar så mycket av det externa regementet, »jus circa
sacra», som det häromdagen kallades, därför att därmed
avvältas från kyrkan många världsliga omsorger. Det talas
ofta om den fara för förvärldsligande, som statskyrkan
medför, och den faran finnes där — den ligger i alla
förhållanden — men om man ställer den romerska frikyrkan
emot de evangeliska kyrkorna, som ju ofta på ett helt
annat sätt, än fallet är med vår kyrka, kommit i beroende
av staten, så tvivlar väl ändå ingen på, var det djupast
gående förvärldsligandet ägt rum. Det märks kanske inte
så mycket utåt, men inåt tränger det starkare och djupare
fram, och jag tror inte, att den romerska kyrkan är det enda
exemplet på att det kan gå så för en frikyrka.
Men statskyrkan är dock på ett helt annat sätt vad vi
teologer kalla för ett adiaforon, någonting som kan växla
från tid till tid. Vi komma ju alltid att stå såsom folkkyrka
ii 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
