Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den religiöst motiverade folkkyrkotanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gära, att den utträdessökande själv inom en tidrymd av två
månader skall göra personlig anmälan hos prästen — detta
för att hindra, att främmande människor skola tala genom
den inträdessökandes mun —, tänker jag mig, att den
inträdessökande skulle få två gånger med två månaders
mellanrum personligen uppsöka prästen och för honom
tillkännagiva sin önskan att inträda i svenska kyrkan, så att
prästen vid första besöket må få tillfälle att för honom
betona det allvarliga i detta steg. Om han då kommer tillbaka
efter två månader, synes däri ligga en bättre och fullt
tillräcklig garanti för detsamma, som man velat vinna genom
formuläret.
Nu kommer jag till den fråga, som man skjutit så starkt
i förgrunden — man har enligt min mening gjort det
alltför starkt, men jag anser den dock vara av stor betydelse
— och som i viss mån betingar alla de andra
förändringarna: frågan om det fria utträdet. Kyrkans religiösa
uppgift kräver enligt min mening längs hela linjen en
konsekvent genomförd frihetsprincip. Jag vet, att de övriga
motionärerna och även utskottet äro ense med mig i
huvudsak, men det finnes nyanser, och därför är det bäst
att jag beträffande hela denna avdelning en gång för alla
förklarar, att jag endast talar å egna vägnar. Således —
oberoende av i vad mån man kan säga, att t. ex.
tillhörigheten till kyrkan kan kännas såsom ett samvetstvång, gäller
det, att så fort man på något sätt gör någon inskränkning
i frihetsprincipen, rubbas konsekvensen på ett sätt, som
fördunklar kyrkans hela karaktär.
Det är väl icke heller vår bestämda anslutning till denna
princip, som framkallat anmärkningar, utan mera den
omständigheten, att vi ansett, att kyrkan skulle framträda och
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
