Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga kravet i hela sin idealitet och stränghet oavkortat må
träda fram. Det har den att arbeta för naturligtvis först och
främst på positiv väg: genom sin förkunnelse och, väl
framför allt, genom sin fostran av de unga. Men när man från
något håll satte denna positiva väg i motsats till vad man
kallade den negativa, på vilken man menade att vi ville
inslå, och härvid pekade på Kristus såsom förebilden, då
glömde man, att varje ja i sig innesluter ett nej, att om ingen
sagt ja såsom Kristus, så har ej heller någon sagt nej såsom
han, och att han också hos sina lärjungar inskärpt icke blott
att deras ja skall vara ja utan ock att deras nej skall vara nej.
Och skall kyrkans ja i detta stycke få den rätta kraften,
räcker det ej längre med ett nej blott i ord — det måste
också sägas i handling. Folkkyrkan måste alltid glädjas över
att, utan att rannsaka hjärtan och njurar, få giva människor
så mycket av evangelium, som de vilja mottaga — det måste
den också här ha i sikte. Men med evangelium är det den
skall betjäna dem, och det gör den inte, om den fördunklar
evangeliets innebörd genom att sätta evangeliets sanktion på
sådant, som uppenbarligen står i strid mot det i evangeliet
inneslutna kravet.
Så såg jag saken då. Sedan dess har jag ju haft riklig
anledning att på nytt överväga detta problem. Och jag vill öppet
tillstå, att jag därunder mer än en gång på nytt känt mig
tveksam. Så särskilt när jag hört vittnesbörden, icke minst
under riksdagens debatter om förslaget om införande av det
obligatoriska civiläktenskapet — jag tänker särskilt på ett
yttrande av en norrländsk socialdemokratisk representant —
om vad för hela folkseden betytt, att så gott som alla
äktenskap vid sitt ingående ställts in under den högsta, den
religiösa belysningen. Valet mellan de två vägar, kyrkan här kan
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
