Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligiöst samfund, i vilket man vill inträda. Men det är med
tanke på anklagelser av den art som den nyss berörda värt
att beakta, att det under senare tid är så gott som
uteslutande från kyrkligt håll, som man på senare tid reagerat
emot denna rest av religionstvång, medan man från statlig
sida ställt sig alltmer likgiltig därtill. I den s.k.
biskopsmotionen intog kravet på restlöst genomförande av
religionsfrihetens grundsats den mest framskjutna platsen. Det väckte
en viss undran både från statligt och från en del kyrkliga
håll. Från dessa senare menade man att häri låge en
motsägelse mot folkkyrkans ideal — på den invändningen torde jag
efter allt det föregående ej behöva svara. Men från båda
hållen gjorde man gällande, att hela saken var av
försvinnande liten praktisk betydelse. Faktiskt är, så kunde man
säga, utträdet redan nu fritt: vad lagen kräver är ju ej att
man verkligen skall överträda till annat religiöst samfund
utan blott att ett sådant uppgives, all sannolikhet talar
också för, att den utsträckta rätten endast i mycket ringa grad
skulle tagas i anspråk, och, tillade man från kyrkligt håll,
även gent emot dessa utträdda står ju kyrkans plikt, om de
på någon punkt skulle önska hennes tjänst, oförminskad
kvar. Om detta sista är jag obetingat med — i det avseendet,
i fråga om kyrkans tjänsteplikt kan aldrig någon
inskränkning i dess yttre universalitet inträda. Men att frågan
ingalunda saknar praktisk betydelse, därom tala de erfarenheter
man gjort i Finland, sedan denna reform där genomfördes,
sitt mycket tydliga språk. Om i regel också ökningen i
ut-trädena ej skulle bli så stor, så får man säkerligen räkna
med, att de på vissa punkter, där direkt religionsfientliga
strömningar göra sig gällande eller där utträdet skulle
medföra en mera betydande ekonomisk lättnad, skulle bli så tal-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
