Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
drag? Hans samtida berätta, att det gafs stunder, då
han liksom helt förvandlades, blef oigenkännlig. Skedde
icke i dessa stunder det underverk Alcibiades hos Plato
talar om med afseende på Sokrates: träder icke guden
fram ur satyrhöljet? I Puschkins hela väsen, i hans
yttre liksom i hans diktning är någonting luftigt,
ogripbart, sig förflyktigande, något som sväfvar öfver jorden
nästan utan att beröra den och som icke kunde
återgifvas i en yttre bild. Det var icke utan anledning
hans vänner kallade honom gnistan. Han var icke en
eldstrimma, som genomlöpte den ryska kulturen, utan
han endast blixtrade fram och slocknade som en gnista,
som ett stjärnskott, som ett förebud till en möjlig men
icke ens af honom själf förverkligad rysk harmoni.
Och då han försvann, kvarlämnade han åt oss endast
sitt mörka, ogenomskinliga omhölje utan den innerst
lysande kärnan, utan sin inre bild. Hvem kan nu
återfinna detta Puschkins verkliga anlete?
Men just däri, att det ryska folket ännu icke funnit
sitt anlete, ligger måhända vårt största hopp, ty betyder
icke detta, att det ej är att söka i det förflutna, icke
hos Puschkin, icke ens hos Peter utan i framtiden, hos
en ännu okänd, större? Detta kommande, okända och
sista, detta helt sköna, helt ryska och helt universella
anlete, bör icke det sökas just mellan de två största
samtida ryska personligheterna — Tolstoj och
Dostojevski?
Om vi förena dem, så är det emedan vi hemligt
vänta, att mellan dem, liksom mellan två motsatta poler,
den eldgnista, den blixt skall framspringa, som skall
tända den stora branden och som för västerlandet skall
uppenbara Människoguden, för östern Gudamänniskan
och för dem, som i sig förena båda världarna, En i
tvänne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
