Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
ningen betydelsen af hela resonemanget? Det är en
fråga som Dostojevski inte kan eller inte vill besvara.
Men denna fråga stiger ur hans eget, ja ur hela den
kristna religionens hjärta.
— Kommer detta ofta på? — frågar Schatov
Kirilov, sedan denne talat om minuterna af evig harmoni.
»— Hvar tredje dag, en gång i veckan.
— Och ni har inte fallandesot?
— Nej.
— Då får ni det. Akta er, Kirilov, jag har hört
sägas, att fallandesoten börjar just så. En epileptiker
har noggrant skildrat för mig känslorna före anfallet
— på alldeles samma sätt som ni. Mer än fem
sekunder, sade han, skulle man omöjligt kunna härda ut.»
Äfven åt Kirilov, icke blott åt furst Mischkin, hvars
själs skönhet, i Dostojevskis ögon så otvifvelaktig, just
härflyter ur denna förnimmelse af »evig harmoni», skulle
Schatov kunnat ge Raskolnikovs cyniska råd:
— Gå till doktorn!
Spörsmålet huruvida sjukdom är en »lägre tillvaro»
lämnar Idioten ingen ro och förmår honom att
förutsätta ett ödesdigert misstag i sina egna slutledningar, i
uppskattningen af »ögonblicken af en högre tillvaro».
Kirilov åter ser lösningen af detta spörsmål i hvad han
kallar »människans fysiska omskapelse». Och här ljuda
sällsamma ekon från Apokalypsens profetior: »Se jag
skall skapa allting nytt. — Det skall vara en ny himmel
och en ny jord.» Och hos aposteln Paulus: »Det
gamla är förgånget —nu är allting nytt.» — »Hvar nu
någon är i Kristus, är han ett nytt kreatur.» —
»Människans fysiska omskapelse» är köttets pånyttfödelse,
»köttets uppståndelse». — »Se, jag säger eder en
hemlighet: vi skola icke alla afsomna, men alla skola vi
förvandlas, i ett nu, i ett ögonblick, vid den yttersta
basunen.» (Första Korintierbrefvet 51—52.)
»— Då blir det ett nytt lif, — säger Kirilov till
Stavrogin, — då uppstår det en ny människa, dä blir
allt nytt... Då kommer historien att sönderfalla i två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
