Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur företalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott på den okroppsliga heligheten. Gud är en ande
— detta har han förstått, endast detta har han förstått
af hela den historiska kristendomen; men så är han också
i det fallet man skulle kunna säga mera historisk och mera
kristen än själfva den historiska kristendomen. Ja hur
sällsamt det må synas, så är Tolstoj i sin protest
mot kyrkan, naturligtvis i trängre, begränsad
mening, mera kyrklig (klerikal) än kyrkan själf. Den
historiska kristendomens asketism, köttets förnekelse,
den okroppsliga andligheten drifver han till den
yttersta logiska gränsen och till själfupphäfvelse, till
meningslöshet. Gud är den fullkomliga negationen af
köttet, och köttet är världen, köttet är allt; Gud är den
fullkomliga negationen af världen, negationen af allt
— den rena anden, det rena intet. Som vin genom
en viss sorts jäsningsprocess förvandlas till ättika, så
förvandlas Tolstojs kristendom till buddistisk nihilism,
till icke-varats, nirvanas, det gudomliggjorda intets
religion. Tolstoj är fruktansvärd därigenom, att hans
ytterliga spiritualism, som blott är en mask för en
omedveten ytterlig materialism och nihilism, är den
oundvikliga följden af den historiska kristendomens ensidiga
asketism. Den villolära, som Europa bekänner,
villoläran om den okroppsliga andligheten, den rena anden,
liktydig med det rena intet, och viljan till detta intet
(Wille zam Nichts enligt Nietzsches geniala uttryck),
kan kristendomen öfvervinna, blott om den vänder sig
ifrån den asketiska motsättningen »ren ande» och »orent
kött» till sin grundidé — idén om andens och köttets
mystiska enhet, likvärdighet, lika helighet.
Samma fråga, som Tolstojs förmenta kristendom
framställer negativt inför kyrkan, framställes positivt af
hela den västeuropeiska kulturens äkta anti-kristendom
— och med särskild styrka just i vår tid af den siste
och mest fulländade representanten för denna
antikristliga kultur — Nietzsche. Nietzsche förkunnar den nya
orgiasmen, den uppståndne Dionysos’ »heliga kött och
blod» i västerlandet, och hos oss i Ryssland förkunnar
V. V. Rosanov — den ryske Nietzsche — nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
