Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
rotad i marken och därför kanske oförstörbarare än hans
egen idé.
Anade han också, att i denna enastående tvekamp
mellan västerns och österns kejsare, han, Napoleon,
skulle komma att ställas ansikte mot ansikte icke endast
med kejsar Alexander I utan också med en vida mer
gåtfull motståndare — det ryska folket?
Hur mycket det än må ordas om hunger, snö och
köld såsom den förmenta enda orsaken till den stora
arméns nederlag, så förblir likväl den frågan öppen:
var orsaken till nederlaget endast den af den snillrike
härföraren förbisedda ryska naturen, eller var den äfven
den ryska anden? I hvarje fall veta vi nogsamt, att
1812 års krig i någonting väsentligt skiljer sig från
alla föregående ryska krig, att detta krig verkligen för
hela nationens hågkomst och medvetande står som ett
nationellt sådant, sedan Peter den stores tid den första
och enda världshistoriska ryska handlingen. Alla
föregående krig, från Pultava till Suvorovs fälttåg, voro
mer eller mindre lysande, välbetänkta eller godtyckliga
företag af regeringen, som drog nationen med sig. Här
för första gången följas regeringen och folket åt, och
i några fall är det till och med regeringen som följer
folket; folkets tanke och vilja bli högsta makten. Här
försiggick något nästan otroligt, likt ett under: den
klyfta, som uppstått genom Peters omskapelser, liksom
försvann för ett ögonblick, och hela iyska nationen
reste sig som en man. En ny, ännu dunkel, just
vaknande rysk tanke och vilja mötte den bländklara,
fär-digskapade tanken och viljan hos den störste af västerns
hjältar, återuppväckaren af den fornromerska idé, ur
hvilken enligt Dostojevskis uttryck »den europeiska
mänsklighetens hela civilisation har uppstått — det
enda den lefver för.» Och denna osynliga tanke, dold
som blixten i molnet men också genomlöpande hela
Ryssland likt en blixt, var: Napoleon — antikrist;
denna vilja var: resa sig mot antikrist, frälsa sig från
den västeuropeiska kulturens fördärf — icke blifva
söndertrampad som en död kropp »af de tolf tungorna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
