- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
24

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

hvad stund som helst »den osynliga handen,»
»dramats regissör», Deus ex machina kan blanda sig i
händelseförloppet och styra så till, att två gånger två
blir fem, kasta allt öfverända, vända upp och ner på
de lagar, som råda i företeelserna och dem han själf
stiftat — hur går det då med det sannas och det
skönas begrepp, hvad blir det då af historien, vetenskapen
och konsten? Blir inte då världen ett Guds eviga
gyckel med människorna, ett dumt och meningslöst
skämt, ett demoniskt kaos, en »djäfvulsfars», ty är icke
djäfvulen snarare än Gud ett sådant dramas regissör?
Är det inte djäfvulen, som står och grinar bakom denna
marionetteaters kulisser? Och en dylik primitiv
fetischism, ett dylikt förgudande af slumpen, godtycket och
meningslösheten utger konstnären för sin egen och all
mänsklig vishets sista ord!

Skall man tro honom? Är icke detta sista ord
endast ett halfuttaladt erkännande af det egna förnuftets
fullkomliga hjälplöshet inför de världshistoriska
företeelserna? Har han verkligt tillintetgjort och krossat
Napoleon?

Ifall det varit fråga om någon halflegendarisk
gestalt från tusen år tillbaka — en Falaris, som brände
människor lefvande, eller konung Nebukadnesar, som
gick på alla fyra — då hade konstnären, tolkande
legenden från sin synpunkt, i läsarens ögon kunnat
bevara karaktären af lidelsefri skildrare. Men Napoleons
personlighet står oss för tätt inpå lifvet, den är trots
sin gåtfullhet, som härleder sig af de öfvermänskliga
måtten, alltför tillgänglig för vår undersökning; vi äga
historiens exakta och oomkullrunkliga vittnesbörd om
honom.

Frågan om Napoleons »dumhet» t. ex.!

»Vi skulle nödgas vända tillbaka till Julius Cesar,
om vi i historien ville uppsöka en intelligens jämförlig
med Napoleons,» anmärker H. Taine, som man, såsom
vi strax skola se, svårligen kan misstänka för partiskhet
eller ens öfverdrifven skonsamhet mot Napoleon. »I
skärpa och omfattning öfverträffar hans intelligens allt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free