- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
73

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Lermontov tro det? Hur kunde de till sin hjälte
kora denne tyrann, som omintetgjorde det mest
storartade af försök till mänsklighetens befrielse —
revolutionen? Hur kunde, slutligen, sådana lugna, nyktra
människor som Puschkin och Goethe låta sig bedragas?
Lösningen på gåtan är den, att Napoleon liksom anade
och gaf gestalt åt deras hemligaste dröm, för hvilken
de ännu själfva bäfva. Af tacksamhet skapa de
mänsklighetens sista legend om kejsaren-martyren på Sankt
Helena, om den nye Prometheus fjättrad vid en klippa
i oceanen. Martyr för hvilken Gud? — Detta veta de
icke, de känna blott dunkelt, att den ande, som här
möter dem, är mera befryndad med deras egen, är
nyare och till och med friare, mera befriande och
skapande än revolutionens. Då den gamle, i ro försjunkne,
ja till en viss grad stelnade Goethe hänryckt hälsade
Napoleon såsom en öfvernaturlig, »demonisk»
uppenbarelse af naturen och mänskligheten, var detta ett
åter-uppvaknande af något ungdomligt, titanrebelliskt,
underjordiskt, detsamma, som födde Prometheus’
utmanande skri:

Deras vilja mot min —

ett emot ett.

Gudar? Jag är icke gud
men räknar mig jämlik gudar.
I oändlige? I allsmäktige?
Hvad förmån I?
Kunnen I väl skilja
mig ifrån mig själf?

Äfven hos Byron sammansmälter Napoleons gestalt
med Prometheus, Kain, Lucifer — med alla förkastade,
förföljda, mot Gud upproriska, som smakat frukten af
kunskapens träd. Denna hvarken mörka eller ljusa ande,
lik dagbräckningens skymning, denna nya europeiska
demon med sitt milda, lidelsefria småleende — hur
mycket mera revolutionär, okuflig och dristig än
Robespierre och Saint-Just är icke han, hur mycket större
ting än Rousseau och Voltaire är det icke han vill!
Här ligger lösningen af gåtan, tyckes det. Men må-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free