Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
cialisternas åskådningar». »Hvarför gick den där
dumme Rasumichin så illa åt socialisterna häromdagen?
Det är ju arbetsamt och driftigt folk — de knoga och
sträfva för »det allmänna bästa» . .. Nej jag lefver
lifvet en gång, och det kommer aldrig mer igen! jag
vill inte vänta på allas vår lycka! Jag vill lefva själf,
annars är det bättre att inte lefva alls. Jag vill inte
gå förbi min hungriga mor och knyta handen om min
enda rubel, under väntan på allas lycka. — Jag skall
bevars släpa fram en sten till »det allmänna bästa», och
det skall skänka hjärtat lugn och tillfredsställelse. Ha
ha! Hvarför släppte de ut mig? Jag lefver ju bara
en gång, jag har också önskningar» ... Och han
skrattar, »skärande tänderna», åt de matematiska
beräkningarna om nyttan, det allmänna bästa: »Det är
bevars inte för att tillfredsställa mina egna lustar och
begär som jag handlar som jag gör, jag har ett stort och
ädelt mål för ögonen — ha ha!... Jag föresatte mig
att iakttaga största möjliga rättvisa, jag mätte och vägde
och summerade. Bland världens alla löss utvalde jag
den allra onyttigaste, och då jag dräpt den, tog jag jämnt
så mycket som jag behöfde för första steget, hvarken
mer eller mindre (och det öfriga skulle följaktligen, som
testamentet lyder, gå till klostret — ha ha!) A så’n
lump! så’n uselhet!» ... Och kort före själfva »ångern»
erkänner han för Sonja Marmeladova: »Med den där
strunten plågade jag mig, tills jag fick nog och beslöt
skaka af mig alltihop. Jag ville mörda utan kasuistik,
Sonja, mörda för min egen skull, bara för min egen
skull. Jag ville inte ljuga ens för mig själf. Det var
inte för att hjälpa min mor jag mördade — nonsens!
Det var inte för att, då jag fått medel och makt, bli
mänsklighetens välgörare. Nonsens! Jag helt enkelt
mördade; för min egen skull mördade jag, bara för
min egen skulh.
Här försiggår något sällsamt och gåtfullt i
Raskol-nikovs själ. Ifall det varit för andras skull, för
mänsklighetens fromma han mördat, så gåfves det en ursäkt:
medlen dåliga men målet ädelt, kunde det då heta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>