- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
89

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

har han, då han ställer upp ett bra batteri tvärs öfver
gatan och låter det braka löst mot skyldig och
oskyldig utan att ens värdigas förklara sig. Lyd, skälfvande
kryp, vill ingenting... det är inte din sak.» — Om
hvilken rätt till existens för massan kan det bli tal
efter detta? Väl endast om rätten till evig bäfvan, evig
icke-existens inför profeten. Också ges det för
Raskolnikov ingen större fasa, intet större äckel än känslan
att vara en människa som alla andra. Han mördade
för att komma öfver strecket, som skiljer hjälten från
icke-hjältarna, för att bevisa sig själf, att han är
människa och inte lus: »Jag behöfde veta, genast veta, om
jag är en lus som alla andra eller en människa ...
Är jag ett skälfvande kiyp eller äger jag rätten? —
Där sno de om hvarann på gatan, och hvarenda en
af dem är en skurk och en bandit redan af naturen,
ja värre ändå . . . idiot! Å hvad jag hatar dem
allesammans!» I hans hjärta finns inte en droppe af
kärlek och aktning, inte ens af rättvisa mot mänsklighetens
ena hälft, hvars existensberättigande han med förnuftet
erkänner. Uppenbarligen råder i detta fall en skriande
motsägelse mellan Raskolnikovs känsla och tanke.

Den andra eftergiften åt socialismen är
erkännandet af »mänsklighetens väl» som hjältarnas högsta
medvetna mål. De öfverskrida lagen, icke endast därför
att deras natur är sådan utan också för att skapa en
högre lag. De »omstörta det närvarande i ett bättre
tillkommandes namn», i »det nya Jerusalems» namn.
De offra de få för de mångas lycka — mindretalet för
flertalet. Deras brott äro icke blott naturnödvändiga
utan också förnuftiga, ty de äro fördärfliga för en och
annan, fördelaktiga för miljoner och kunna följaktligen
rättfärdigas medelst en matematisk beräkning: utplånas
icke en enda liten förbrytelse af tusen goda gärningar?
För ett lif tusen lif. En död och hundra lif i stället
— detta är ju aritmetik!

Men den andra eftergiften har inte större betydelse
än den första. Detta erkänner han för öfrigt sedermera
själf och afsliter då den sista föreningslänken med »so-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free