Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
gon.» Vi skola se, att också furst Mischkin var
»realist», ehuru naturligtvis i en särskild, högre mening —
det finns långt flere beröringspunkter än man vanligen
tror mellan det mest mystiska och det mest reala.
Emellertid har nu denne »rödkindade, af hälsa
strålande» Aljoscha, alldeles som den sjuke furst
Mischkin »inte alls haft något umgänge med kvinnor»; han
karaktäriseras af en »ytterlig, exalterad blygsamhet», och
hans kyskhet kommer icke af sjukdom, fysisk svaghet,
utan snarare tvärtom af någon sorts högre hälsa, af det
köttsliga lifvets fullhet och harmoni; detta är icke ett
dödande, ett undertiyckande af könslifvet utan endast dess
tystnad, dess stillhet, fast kanhända stillheten före
stormen. Äfven Aljoscha är ju en Karamasov: »Alla vi
Karamasover äro sådana, och i dig också, ängel, sitter
den där insekten och jagar upp storm i ditt blod. Det
är en storm, för den sinnliga passionen är storm, värre
än storm.» just denna könslifvets stillhet — den
exalterade blygsamheten — förebådar den oundvikliga
stormen. I stillheten samlar sig kraften; förr eller senare
måste den urladda sig. Det är afsiktligt munken Sosima
skickar Aljoscha ut i världen med förutsägelsen, att han
skall ingå äktenskap, »lära känna kvinnan».
Men icke heller Idiotens sjukdom kom af fysisk
svaghet utan af ett orgiastiskt öfvermätt af lifskraft. Det
är en »helig sjuka», källan till ett högre lif; det är
en smal, farlig stig utefter bråddjupet, en öfvergång
från en lägre, animalisk till en ny högre, kanske
öf-vermänsklig hälsa. Idioten själf har ej krafter nog för
öfvergången, han går under. Men öfvergången måste
dock äga rum: »människan måste fysiskt omskapas»,
såsom Kirilov säger. I »ögonblicken af högre harmoni»,
som furst Mischkin genomlefver före de epileptiska
anfallen, under dessa fruktansvärda fem sekunder (»mer
än fem kan själen inte uthärda»), »blixtlika, värda offret
af ett helt lif» — i dessa ändlösa ögonblick, då han
med ens förstår den apokalyptiska ängelns ord, att ingen
tid skall vara mer — begynnes kanske »människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
