Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
visa, för hvilken hjord han var herde. Efter honom
följde den öfriga skaran, som framställde en backanalie:
somliga buro stora krus fyllda med vin, andra kärl
med mjöd, andra flaskor med öl och brännvin, det
högsta offret till Jordesonen. Och som de på grund
af årstiden icke kunde kransa sina hufvuden med lager,
buro de bleckkärl fyllda med tobak, som torkats i
luften, och rökande vandrade de omkring i hela palatset,
uppsändande den för Bacchus mest behagliga vällukt
och mest passande rökelse».
Här är ett af de mest gåtfulla dragen hos den trots
alla klargöranden alltjämt så gåtfulle Peter.
Naturligtvis måste äfven i detta hädande mycket skrifvas på
barbariets, råhetens och rent af okunnighetens räkning:
till väsentlig del veta de icke själfva hvad de göra. Men
kanske dock att de till en del veta det; kanske att detta
verkligen är den halft medvetna strid »med löjets
vapen», som så tilltalar våra västerlänningar och som de
så villigt förlåta Peter, emot det gammalryska lifvets
orubbliga former, dem han till hvad pris som helst vill
tillintetgöra — en strid, som röjer sig i alla hans
omdaningar, stora och små: från afrakningen af
skäggen till patriarkämbetets upphäfvande, från införandet af
»det fördömda gräset, tobàken» till instiftelsen af den
Heliga synoden. Men här är också något djupare, mera
ryskt.
På tal om Peter och den ryska andens
egendomlighet, som hos honom framträder — »förmågan af
hög syntes», »förmågan af allförsoning» — »lefva sams
med alla och lefva sig in i allt» — anmärker
Dostojevski, att »aldrig har någon så lösslitit sig från
fäderne-grunden, som han stundom gjorde, eller vändt sig så
tvärt åt ett nytt håll. — Det är hemskt, till hvilken grad
ryssen år andligen fri, hvilken stark vilja han har».
Vi veta, att Peter, ehuru han ej »uppgick helt i
ortodoxien», åtminstone i några stunder af sitt lif var
på sitt sätt djupt religiös och till och med ortodox.
Men i andra lika betydelsefulla stunder återigen liksom
öfverväldigades han af »ironiens demon». Öfver det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
