- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
309

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Gud, ondt och godt finns inte — allt är tillåtet.
Delvis afsiktligt talar han inte helt ut, blandar ihop, gör
det hela till hädiskt skämt. Men det finns dock något
mera än hädiskt skämt i hans idé: där är ovisshetens
smärta och fasa, där är den jordiska sanningens
uppror mot den himmelska. Hur kom det sig, att den
skarpsynte munken icke märkte detta vida farligare
uppror? Hur kom det sig, att då Ivan tecknade
ortodoxiens enbart yttre, historiska form, han ej sporde om dess
inre, mystiska innehåll, innan han accepterade den?
Hvarför frågade han inte, hvad Ivan egentligen menade
med »Kristi kyrka» och med Kristus själf? På denna
hufvudfråga skulle Ivan nödgats svara endera med
tystnad (hvilket han förmodligen hade gjort i sin egenskap
af »sfinx») eller också med Storinkvisitorns grundidé,
»den motsatte Kristus» — d. v. s. antikrist, och då hade
det kommit i dagen, att Ivans skenbara ortodoxi för
Sosima i själfva verket var »förödelsens styggelse på
helig plats». Man ser hur kyrkans yttre, historiska
form, som här framställes såsom den förnämsta och
väsentliga åtskillnaden mellan österns och västerlandets
kristendom, i verkligheten alls inte uttömmer dessa
kristendomsförkunnelsers innehåll. I båda fallen, medan
den i sig upptager två de mest motsatta idéer —
gudamänniskans idé hos Sosima, människogudens hos Ivan
— förblir kyrkans yttre form oförändrad. Är detta ett
missförstånd icke blott af Sosima utan af Dostojevski
själf? Insåg denne, hvilken fara som låg i denna så
brådstörtade, ytliga, icke mystiska utan endast historiska
anslutning af Kristi förkunnare till antikrists
förkunnare? Är det inte en ulf i fårakläder, som här i
den »ortodoxe» Ivans person smugglas in i herdens
hjord?

Ja den väsentliga och förnämsta skillnaden mellan
dessa två formler, den katolska: »kyrkan förvandlas till
stat», och den ortodoxa: »staten förvandlas till kyrka»,
härflyter icke ur statens idé, hvars innehåll hos bägge
är detsamma — hedniskt — och inte ens ur statens
yttre förhållande till kyrkan. Skillnaden härflyter endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free