Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
hän öfver till bergen.
Ur gapande djupen
från kväfda titaner
det Hämtningar stiger
emot dem likt rök, som
från offerbord hvälfver
i luftiga skyar.
Är detta hedniska och gammaltestamentliga,
förkristna helt besegradt inom själfva kristendomen? Inom
kristendomen heter det: »Gud är kärleken; den
fullkomliga kärleken utdrifver fruktan»; men där heter det
också: »det är förskräckligt att falla i den lefvande Guds
händer». Men just för att det icke skulle vara
»förskräckligt», för att den gammaltestamentliga skräcken
för Gud skulle helt besegras, götos dropparna af
blodssvett under bönen: »Fader, o att du ville taga denna
kalk ifrån mig. Ske dock icke min vilja utan din!»
Efter denna bön, efter att Faderns vilja gått i
uppfyllelse — hvad betyder detta Sonens skri, ett liksom
den yttersta fasans och ensamhetens skri: »Min Gud!
Min Gud! Hvarföre har du öfvergifvit mig»? Ja om
Kristus icke hade uppstått, skulle dessa hans sista ord
på jorden: »Du har öfvergifvit mig» verkligen upphäfva,
utplåna alla hans andra ord, hela det glada budskapet.
Om Kristus icke uppstått, skulle verkligen vår tro vara
fåfäng. Men hur kunna vi tro, att denna »döda kropp»
har uppstått? Med detta fasansfulla tvifvel kämpa vi
alltjämt intill blodssvett, oaflåtligt skapande
uppståndelsens under i vårt hjärta, enligt hans eget ord, hvari
hela hemligheten af detta under ligger innesluten:
»Saliga äro de som icke se och dock tro». (Joh. 20, 29.)
Vi se icke, men vi tro, vi vilja icke se för att tro, utan
vi vilja tro för att se. Himlen och jorden skola
förgås, men Hans ord skola icke förgås. Om vi tro
helt, då skola vi också vid änden, vid den andra
tillkommelsen få skåda det vi tro på — uppståndelsens
under. Mot denna andra tillkommelse, mot den andra
och slutliga uppenbarelsen af det uppståndna köttet
riktar sig nu också all vår tro, tron på »det af hjärtat
taladeKristus är uppstånden, förvisso uppstånden.
Tolstoj och Dostojevski. II. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
